Brist på syre och föda hotar torsken

Forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) har granskat provfisken och vattenanalyser från olika delar av Östersjön för att söka svar på varför torsken väger allt mindre i förhållande till sin längd. Nu pekas två huvudorsaker ut.

Den ena är att andelen syrefattiga områden ökat flerfaldigt, trots att människans utsläpp av övergödande ämnen som ger syrebrist nu anses minska.

– Om det väl finns mycket plankton är det väldigt svårt att vända utvecklingen, säger Michele Casini, professor vid SLU.

Dessutom har inflödet av syrerikt saltvatten från Västerhavet till Östersjön varit mindre under de senaste årtiondena än tidigare.

– Det beror på vind, strömmar och stora klimatiska faktorer, säger Casini.

Syrebristen begränsar både torsken själv och dess bytesdjur.

Det andra problemet är brist på bytesfisken skarpsill i södra Östersjön, där torsken finns. Men det är gott om skarpsill norr om Gotland, i stora drag. Internationella havsforskningsrådet har föreslagit en regional indelning av skarpsillfisket, men EU-kommissionen har hittills inte nappat på det.