Blixtremissen om Cementa: ”Domstolarnas oberoende utmanade”

Uppdaterad

Cementas nuvarande tillstånd för kalkstensbrytning i Slite löper ut i slutet av oktober. Bolagets ansökan om utökat och förlängt tillstånd avvisades av mark- och miljööverdomstolen, som ansåg att underlaget var alltför bristfälligt.

Cementa dominerar den svenska marknaden och levererar ungefär 75 procent av den cement som används i Sverige från sin fabrik i Slite.

För att undvika att Sverige drabbas av brist på cement meddelade regeringen i augusti sin avsikt att genomföra en tillfällig ändring av miljöbalken. Det skulle ge Cementa möjlighet att fortsätta att bryta kalksten i Slite i ungefär åtta månader. På så sätt skulle bolaget kunna ta upp den volym kalksten som ryms inom ramen för det nuvarande tillståndet.

En snabb remiss skickades ut. Myndigheter och organisationer fick extremt kort tid på sig att svara, bara fyra dagar. Deadline gick ut i dag, fredagen den 3 september.

”Blir en chimär”

Strax under 40 remissinstanser har svarat på blixtremissen. Merparten är positiva till förslaget om lagändringen.

Två av de instanser som avstyrker är Uppsala universitet och Handelshögskolan vid Göteborgs universitet sticker ut. Båda är extremt kritiska till den korta svarstiden. Uppsala universitet skriver att ”själva remissinstitutets funktion blir en chimär om inte rimlig tid ges”.

Handelshögskolan oroar sig över att förslaget, som innebär att en viss verksamhet beviljas ett undantag, kan få effekter på medborgarnas rättsuppfattning och konstitutionens värde.

Jonas Ebbesson, professor i miljörätt vid Stockholms universitet, håller med.

– Det är bekymmersamt att man lagstiftar i ett enskilt ärende. Det är inget bra sätt. Men alternativet är att vi kan stå utan cement under en period. I den krissituation vi befinner oss i landar jag ändå i att regeringen har navigerat på ett sätt som är acceptabelt, säger han till Ny Teknik.

Regeringen har påpekat att förändringen i miljöbalken skulle innebära att Cementa får bryta den volym kalksten som bolaget redan har fått tillstånd för, och att det endast är tidsperioden för brytningen som förlängs.

”Bekymmersamt om andra börjar förvänta sig samma behandling”

Men Handelshögskolan lyfter risken för att påverkan på grundvattnet kan sträckas ut i tiden, vilket kan medföra att det blir svårare att nå uppställda miljökvalitetsnormer.

Uppsala universitet skriver att regeringens lagförslag handlar om att reglera ett rättsförhållande som redan har varit föremål för domstolsprövning. ”Domstolarnas oberoende och självständighet förefaller utmanade om förslaget skulle antas”.

Även Vänersborgs tingsrätt lyfter sådana farhågor. ”Tyvärr väcks frågor om lagförslaget utgör en del av en utveckling där regeringsmakten griper in i den dömande verksamheten på ett sätt som hittills inte varit förenligt med svensk rätts- och förvaltningstradition

Jonas Ebbesson har själv inte svarat på remissen. Hans bedömning att regeringen ändå har balanserat rätt i sitt lagförslag handlar främst om att ett förlängt tillstånd inte ökar den volym av kalksten som redan har miljöprövats, samt att tidsförlängningen är en engångsföreteelse och lagändringen är tillfällig.

– Det bekymmersamma är om lagändringen kan uppfattas som någon form av prejudikat, så att andra bolag, som också är den enda aktören i en bransch, börjar förvänta sig samma behandling, säger han.

Cementa jobbar med nya ansökningar

De remissinstanser som är positiva till lagändringen påtalar generellt sett att stora konsekvenser skulle uppstå för flera branscher och svensk arbetsmarknad om Cementa inte kan fortsätta producera cement i Slite. Branschföreningen för gruvor och metallproducenter, Svemin, passar också på att framhålla att tidsbegränsade tillstånd inte är lämpade för industrin.

Cementa har också svarat på blixtremissen och är positiv till lagändringen, men tycker att den borde gälla under en längre tidsperiod än fram till slutet av 2021. I ett pressmeddelande skriver bolaget att det jobbar med nya ansökningar för täkttillstånd med kort och lång horisont.