Digitalisering
Biobanker ska inte få tjäna pengar på prover
BIOTEKNIK Ett nytt lagförslag förbjuder biobanker att tjäna pengar på sina prover.
Det kan skapa stora problem för bioteknikföretag som Uman Genomics. Ett företag vars hela affärsidé bygger på blodprov från invånarna i Västerbottens län.
Umeåföretaget Uman Genomics affärsidé bygger på att utvinna kunskap utifrån en stor samling blodprover från invånarna i Västerbottens län.
Nu siktar man också på egen forskning och egna patent. Företaget startade för tre år sedan och har monopol på blodproverna, enligt ett specialavtal med biobanken.
Det avtalet har just upphört och ett nytt avtal har röstats fram av landstingsstyrelsen i Västerbottens läns landsting. Biobanken kvarstår som blodprovsleverantör och landstinget, som administrerar banken, får två miljoner kronor om året av Uman Genomics i ersättning.
Men propositionen om biobankslag som läggs fram för riksdagen om en vecka kan sätta stopp för handeln mellan banken och företaget. Det menar Göran Hallmans, chef för biobanken.
- Lagen säger att vävnadsprover som förvaras i en biobank inte får överlåtas eller lämnas ut i vinstsyfte. Därmed blir den försäljning som planeras från banken både olaglig och straffbar, säger han.
Men Sune Rosell, ledamot i styrelsen för Uman Genomics, och fram till november förra året också företagets vd, är inte orolig.
- Vi lånar blodet från banken, extraherar viss information från det och lämnar tillbaka det till banken. Vi behåller kunskapen och det är den vi säljer, säger han.
Från och med årsskiftet ska den nya lagen träda i kraft. Conny Öhman, socialdemokratisk riksdagsman, sitter i socialutskottet, som handlagt frågan. Han vill inte uttala sig om Uman Genomics, men säger att lagen är solklar.
- Sjukvården får inte sälja vävnadsprover. Det handlar om patientens förtroende för vården. Det får inte rubbas. Vem skulle säga ja till att få sina prover sparade i en biobank och inte veta var de hamnar sen?
Han betonar att biobankslagen utgår från patienten och sjukvården.
- Patientens ställning och rättigheter stärks nu och det tycker vi är bra. Patienten är huvudperson i sjukvården och ska prioriteras högst, säger han.
Någon total översikt över antalet biobanker finns inte i Sverige. Men en grov uppskattning ger vid handen att det ligger 80 miljoner mänskliga vävnadsprov förvarade hos forskningsinstitutioner, inom sjuk- och hälsovården och hos läkemedelsföretag.
Det kan skapa stora problem för bioteknikföretag som Uman Genomics. Ett företag vars hela affärsidé bygger på blodprov från invånarna i Västerbottens län.
Umeåföretaget Uman Genomics affärsidé bygger på att utvinna kunskap utifrån en stor samling blodprover från invånarna i Västerbottens län.
Nu siktar man också på egen forskning och egna patent. Företaget startade för tre år sedan och har monopol på blodproverna, enligt ett specialavtal med biobanken.
Det avtalet har just upphört och ett nytt avtal har röstats fram av landstingsstyrelsen i Västerbottens läns landsting. Biobanken kvarstår som blodprovsleverantör och landstinget, som administrerar banken, får två miljoner kronor om året av Uman Genomics i ersättning.
Men propositionen om biobankslag som läggs fram för riksdagen om en vecka kan sätta stopp för handeln mellan banken och företaget. Det menar Göran Hallmans, chef för biobanken.
- Lagen säger att vävnadsprover som förvaras i en biobank inte får överlåtas eller lämnas ut i vinstsyfte. Därmed blir den försäljning som planeras från banken både olaglig och straffbar, säger han.
Men Sune Rosell, ledamot i styrelsen för Uman Genomics, och fram till november förra året också företagets vd, är inte orolig.
- Vi lånar blodet från banken, extraherar viss information från det och lämnar tillbaka det till banken. Vi behåller kunskapen och det är den vi säljer, säger han.
Från och med årsskiftet ska den nya lagen träda i kraft. Conny Öhman, socialdemokratisk riksdagsman, sitter i socialutskottet, som handlagt frågan. Han vill inte uttala sig om Uman Genomics, men säger att lagen är solklar.
- Sjukvården får inte sälja vävnadsprover. Det handlar om patientens förtroende för vården. Det får inte rubbas. Vem skulle säga ja till att få sina prover sparade i en biobank och inte veta var de hamnar sen?
Han betonar att biobankslagen utgår från patienten och sjukvården.
- Patientens ställning och rättigheter stärks nu och det tycker vi är bra. Patienten är huvudperson i sjukvården och ska prioriteras högst, säger han.
Någon total översikt över antalet biobanker finns inte i Sverige. Men en grov uppskattning ger vid handen att det ligger 80 miljoner mänskliga vävnadsprov förvarade hos forskningsinstitutioner, inom sjuk- och hälsovården och hos läkemedelsföretag.
