Bara 1 av 14 har rätt teknikutbildning

Teknikämnet dras med stora problem i den svenska grundskolan. Trots att det varit ett eget ämne med egen kursplan i 20 år så behandlas det fortfarande styvmoderligt på många håll.

– Teknik saknas ofta på scheman och i timplaner. Det är mer osynligt än andra ämnen, säger Mikael Ejerblom på Skolinspektionen.

Han leder just nu den första stora granskningen av teknikundervisningen i grundskolan. Resultatet presenteras senare i vår, men redan nu står det klart att det finns brister på många skolor. Det handlar bland annat om kursplaner som inte följs, att det saknas planering och skolorna möter inte elevernas intresse för teknik.

Ett stort – och sedan länge känt – problem är bristen på lärare i teknik.

– Vi ser att cirka hälften av lärarna är behöriga, säger Mikael Ejerblom.

Samma resultat kom organisationen Teknikföretagen fram till i en rapport om teknikundervisningen som presenterades för ett år sedan. Där framgår också att var tionde högstadieskola helt saknar behöriga tekniklärare.

– Situationen har inte blivit bättre. När det gäller intresset för att läsa till tekniklärare syns heller ingen ljusning, säger Tobias Eriksson som ansvarar för kompetensförsörjningsfrågor på Teknikföretagen.

Statistik från Universitetskanslersämbetet talar sitt tydliga språk. Läsåret 2012/2013 utexaminerades bara 26 tekniklärare med behörighet för högstadiet och gymnasiet. För de lägre årskurserna var siffran 49. Detta av totalt 8 250 som tog lärarexamen detta år.

Även behöriga lärare har kunskapsluckor. Enligt Skolverket har bara sju procent av de lärare som undervisar i teknik tillräcklig utbildning i ämnet. Hela 70 procent har ingen utbildning alls. Motsvarande siffra för matematik – ett annat ämne som dras med lärarbrist – är 34 procent.

Det är också stora skillnader mellan olika skolor hur många timmar teknik eleverna har. Trots att det är ett eget ämne så har det buntats ihop med NO, det vill säga fysik, kemi och biologi, i skollagen. Där står det att NO och teknik tillsammans ska ha totalt 800 undervisningstimmar i grundskolan.

Resultatet blir att undervisningen i teknik varierar stort. På vissa skolor har teknik en egen timplan och står som eget ämne på elevernas scheman. På andra är det inbakat i NO eller andra ämnen.

– På vissa skolor vi besökt har eleverna svårt att skilja på teknik och NO, säger Mikael Ejerblom på Skolinspektionen.

I Teknikföretagens kartläggning framkom att teknikundervisningen till och med förläggs till fritids eller till elevens val och därmed inte blir obligatoriskt för alla elever.

Skolorna lyckas heller inte med uppdraget att öka intresset. I samband med granskningen av teknikämnet har Skolinspektionen gjort en enkätunderökning bland elever. Den visar att intresset för teknik sjunker från årskurs fem till årskurs nio, allra mest bland flickor.

Trots uppenbara brister i undervisningen tillhör teknik de ämnen där flest elever får godkänt. Däremot når få elever de högre betygen.

– Vi granskar egentligen inte betygsättningen, men där finns frågetecken, säger Mikael Ejerblom.

Eva Hartell, tekniklärare och doktorand på KTH, forskar om teknikämnet. Enligt henne råder det stor oordning ute på skolorna när det gäller bedömningen av vad eleverna egentligen kan i teknik.

Hon vittnar också om brist på läromedel och material.

– Det är en självklarhet att varje elev ska ha en symaskin på textilslöjden, men få skolor skulle ens överväga att köpa in en 3d-skrivare till tekniksalen, säger Eva Hartell.

Mycket görs dock för att vända utvecklingen, och det finns gott om goda exempel på bra teknikundervisning, understryker alla som Ny Teknik talat med.

Skolverket har sedan 2012 ett femårigt uppdrag att stärka naturvetenskap och teknik. Satsningen är på 148 miljoner och pengarna går bland annat till konferenser, lärarstöd och utbildning.

– De här insatserna behövs för att stödja lärare i undervisningen i teknik, säger Veronica Bjurulf, undervisningsråd på Skolverket.