Alla får jobb efter utbildningen

Emma Malmgren läser till mattelärare på Stockholms universitet och får behörighet både på gymnasiet och högstadiet. Att matte skulle bli hennes ämne var självklart.

– Jag älskar matte. Det är lite som knep och knåp, det är lite klurigt. Men det är också tydligt, och det kan vara skönt ibland med saker som inte är öppna för debatt.

Hon har viss förståelse för att det råder brist på mattelärare.

– Det var hårt arbete att ta sig igenom vissa av kurserna. Det var en annan studiekultur på matematiska institutionen, med arbetsdisciplinkrav till exempel, och det kan man bli chockad av när man har gått lärarutbildningen som är så mysig och trevlig, säger hon.

För att fler ska bli mattelärare bör statusen och lönen höjas, menar hon.

– Det är en kämpig utbildning och många undrar säkert varför de ska läsa till ett lågstatusyrke med låg lön när man kan välja andra jobb och bli jätterik och jätteviktig.

Svante Lundin undervisar sedan flera år i matematik och filosofi på Påhlmans gymnasium i Stockholm.

– Att matematik blev mitt andra ämne var enbart av praktiska skäl. Jag visste att jag skulle få lätt att få jobb, säger han.

Det visade sig bli ännu enklare att få jobb än han hade kunnat föreställa sig. Och i dag är han mycket nöjd med sitt yrkesval.

Varför så få vill bli mattelärare har Svante Lundin svårt att förstå.

– Intresset för matematik är generellt sett lågt i Sverige, det är fullständigt obegripligt för mig.

Han tycker att teoretisk matematik behöver komma in redan på högstadiet, och att lärarna måste motivera varför den är viktig.

– Det är ju med den man utvecklar andra delar av sitt tänkande. Man blir smart helt enkelt.

Bristen på mattelärare är ett stort problem, enligt Svante Lundin.

– Utan kompetenta lärare får man inte en bra skola och då blir det problem för samhället i vid mening, men det blir också svårt för företag att få arbetskraft. Och utan utbildade matematiklärare riskerar intresset för ämnet att påverkas.