Innovation

840 långa år har gått – men nu kan supernovans gåta vara löst

Här är supernovaresterna av en stjärna som exploderade i granngalaxen Stora magellanska molnet för omkring 3 000 år sedan. Bilden är tagen av rymdteleskopet Hubble. Arkivbild. Foto: Nasa/AP/TT
Illustrerad karta av var på stjärnhimlen SN1181 befinner sig. Orange linjer visar kinesiska stjärnbilder och de gröna visar västerländska, som Cassiopeia i nederkant. Foto: Andreas Ritter et al 2021/The Astrophysical Journal Letters via TT
Krabbnebulosan, som är resultatet av en supernova som astronomer på jorden såg år 1054. Arkivbild. Foto: NASA, ESA and Jeff Hester via AP/TT

På 1100-talet skrev kinesiska och japanska astronomer om en "gäststjärna" på himlen. Först nu har dagens astronomer hittat vad som bedöms vara de lysande lämningarna av en supernova som länge gäckat vetenskapen.

Publicerad

Sensommaren 1181 siktades supernovan av astronomer i Kina och Japan, som skrev att den lyste lika starkt på himlavalvet som Saturnus och sedan försvann efter 185 dagar.

Under de 840 år som gått har astronomer försökt ta reda på vad deras tidiga kollegor faktiskt såg, eftersom en supernova lämnar spektakulära, svällande, kosmiska kvarlevor efter sig.

Prova Ny Teknik – 149 kr
för tre månader


Tillgång till alla låsta artiklar, fördjupande kompendier,
premiumnyhetsbrev, samt e-tidningen.



Kom igång nu →


Förnyas till 299 kr/mån efter din provperiod. Ingen bindningstid. Avsluta enkelt.
Gäller endast nya prenumeranter.



Är du medlem i Sveriges Ingenjörer?

Aktivera ditt konto här