En manlig ingenjör kan tjäna upp till två månadslöner mer per år än sin kvinnliga kollega. Det visar statistik som SCB tagit fram för Ny Teknik.
Orsakerna till löneskillnaderna är flera. Kvinnor finns på andra jobb än män, jobb som ofta är lägre betalda. De har också svårt att få lika hög ingångslön som män, och har därför lägre lön under hela yrkeslivet.
- Arbetsgivarna har vissa förväntningar och erbjuder lön därefter, säger Irène Sundelin, jämställdhetsansvarig vid SIF, Sveriges Industritjänstemannaförbund.
- Sedan vet vi att kvinnor ofta är sämre på att ställa krav än män. Och får man inte en ordentlig ingångslön är det svårt att rätta till det i efterhand.
I SCBs statistik finns de som examinerats åren -94 till -97, och är uppdelad efter examensort och i vilken sektor ingenjörerna jobbar.
Medianlönerna är beräknade per år. Statistiken för enstaka sektorer på vissa högskolor kan vara osäker eftersom det ibland rör sig om små grupper.
- Jämför man lön per examensort finns det några felkällor. Kvinnorna inom till exempel kemi har generellt lägre löner. Skillnaderna mellan orter kan bero på olika sammansättning av utbildningar, säger Inger Grufman, jämställdhetsansvarig på CF.
Linköping som har små skillnader i lön, har en större andel industriell ekonomi och data. Kvinnorna kommer där i hög utsträckning från just industriell ekonomi som ger hög lön. Lund däremot, som har stora skillnader, har stora studentgrupper inom kemi samt väg- och vatten, båda relativt lågt betalda. Det är framför allt här kvinnorna finns.
Men även om man vänder på statistiken och tittar på enstaka verksamhetsområden per examensort, så finns det lika stora skillnader mellan män och kvinnor. De största skillnaderna finns ofta inom de områden som är högst betalda som finansiell verksamhet och företagstjänster samt handel och kommunikation.
Ett exempel är Luleå där 260 examinerade civilingenjörer finns i finanssektorn. De drygt 50 kvinnorna har en medianlön som är
81 000 kronor lägre än sina manliga kollegor.
Men den absolut största skillnaden finns bland högskoleingenjörerna. Män som examinerats från Mälardalens högskola och jobbar med utbildning och forskning har en medianlön på 127 000 mer per år än motsvarande grupp kvinnor.
Så vad gör facken åt det här problemet?
- Vi har 50 kvinnliga nätverk i landet. En sak vi tar upp är hur man förhandlar sin lön, säger Inger Grufman.
Men kvinnorna själva är inte det enda problemet. Även arbetsgivarna och strukturen sätter stopp.
- Det finns undersökningar som visar att kvinnliga chefer sätter mer rättvisa löner än manliga. Därför arbetar vi för att få fler kvinnliga chefer.
Även på SIF genomför man åtgärder för att skapa mindre löneskillnader mellan könen.
- Vi satsar på att utbilda fackklubbarna i förändringarna av jämställdhetslagen. Där ingår en del som handlar om att göra en plan för jämställda löner, säger Irène Sundelin.
