Facket om uppsägningarna på Volvo Cars: ”Pandemin blev en påskyndande faktor”

Den 29 april varslade Volvo Cars 1 300 tjänstemän. På torsdagen den 1 oktober stod det klart att 650 tjänstemän upp, varav majoriteten jobbar i Göteborg.

Akademikerföreningens ordförande Anna Margitin tycker att det är glädjande att uppsägningarna slutar på en lägre nivå än varslet. Och att så många, 90 procent av 650, går frivilligt.

– Det ser jag som en framgång, att medarbetare själva har kunnat bestämma hur de vill göra om ett område de jobbar inom ska krympa, hon till Ny Teknik.

Vilka områden är berörda?

– Det handlar till exempel om utvecklingssidan, där vi går från förbränningsmotorer till elektrifiering, men också från hårdvara till mjukvara. Volvo Cars ska också utveckla mer tjänster och med digitala lösningar. De här nya rollerna ökar, medan de traditionella minskar.

Hon beskriver det som att Volvo Cars har arbetat med fyra pusselbitar. Den ena pusselbiten är att rekrytera människor med ny kunskap. Den andra handlar om att låta medarbetare vara kvar på sin befintliga position men vidareutvecklas för framtiden. Den tredje handlar om att förflytta människor inom företaget, från att jobba med exempelvis hårdvara till mjukvara. Den här pusselbiten berör 230 personer.

– Den sista pusselbiten är frivilliga lösningar för att lämna företaget. För att få ihop omställningen har vi jobbat med alla de här ingredienserna, förklarar Anna Margitin.

Volvo Cars har sagt att coronapandemin samt omställningen mot elektrifiering och digitalisering är orsaker till uppsägningarna. Vad säger facket om det?

– Vi har jobbat med omställning och teknikskiftet under en längre tid, med start 2018 och under 2019. När corona slog till såg företaget att de verktygen inte hjälpte. Pandemin blev en påskyndande faktor, som krävde att vi hittade ett annat verktyg. Då plockade företaget fram varsel som ett sådant verktyg. Omställningen har pågått under en längre tid och kommer att fortsätta, med digitalisering, elektrifiering och nya affärsmodeller där vi kanske inte längre säljer utan hyr eller lånar ut bilar. Det blir en helt annan verksamhet än en bilfabrik. Och det här skiftet har påskyndats i och med corona. Även vi som facklig organisation har sett att detta har varit en nödvändighet.

– Vi ska fortsätta den här omställningsresan, men då får man också titta närmare på omställning av människor och deras kompetens. Det har man redan gjort i viss utsträckning, men man kanske behöver accelerera det arbetet. Jag vill inte hamna i det här läget igen om tio år igen, att medarbetare varslas och sägs upp. Det är väldigt tråkigt när man behöver göra sig av med kompetens som jag tycker att man kan omvandla. Vi befinner oss mitt inne i ett kompetensskifte och jag vill att våra medlemmar, som har en gedigen utbildning i grunden, ska få möjlighet till kompetensutveckling.

Kan du säga något om hur förhandlingarna har varit?

– Vi har haft tuffa förhandlingar. Det är en ganska strikt process som man går igenom. Vi har gått enligt medbestämmandelagen, MBL, och las, lagen om turordningsregler, med inslag av frivillighet. Vi har haft en tidplan och följt den. Ibland har vi tyckt väldigt olika, men det har varit ett givande och ett tagande.

Ser ni någon risk för nya varsel? Går det att undvika?

– Jag tror att man behöver jobba med den här frågan på ett helt annat sätt, konceptuellt, och säga att vi alltid behöver vara relevanta för framtiden, som bolag och som individer. Vad behöver vi då vidareutveckla och var behöver vi kompetensutveckla oss? Vilka områden behöver vi satsa på? Det här behöver vi ha en verklig, strategisk plan för. Vi behöver även verkligen förstå att det livslånga lärandet hänger ihop med kompetensutveckling. Vi måste jobba utifrån olika tänkbara scenarier. Jag vill inte vara med om ett varsel igen. Är det något man ska lämna till eftervärlden är det att försöka hitta sätt att hela tiden vara i rörelse, att återskapa sig själv, så vi kan undvika detta.

– Vad man kanske glömmer är ändå att många får en chans att göra något nytt. Vissa lämnar med ett leende på läpparna. Andra gråter. Vi har försökt kämpa för de som vill vara kvar, och avtala fram ett bättre avtal för dem som fått gå ofrivilligt. I vissa fall har vi fått ja och i andra nej. Det är klart att vi ser det som ett misslyckande att folk får lämna. Det känns inte bra. Men det känns ändå bra att omkring 90 procent lämnar frivilligt. Det är en tung dag, samtidigt som vi måste försöka blicka framåt. Det är svårt att göra just i dag, avslutar Anna Margitin.

Volvo Cars meddelar att personaldirektör Hanna Fager inte har möjlighet att svara på frågor från Ny Teknik. Vi får ett officiellt uttalande:

”Varslet var ett svårt men nödvändigt beslut – vi behövde accelerera omställningen till ny teknik så som elektrifiering, självkörande bilar och onlineförsäljning, men det handlar även om att reducera ledningslager för att renodla organisationen och bli snabbare.

Nu har vi en ny organisation som gör att vi kan fokusera på våra strategiska områden och vi kommer att fortsätta med kompetensskiftet för att anpassa verksamheten till våra långsiktiga mål.”