Abdulahad är industrins dröm

Jan Henriksson är konsultchef på Clockwork bemanning och rekrytering i Ludvika. Han berättar att industrin i Dalarna lider av stor arbetskraftsbrist. Ändå ställer företagen höga formella krav i sina platsannonser.

– Vissa arbetsgivare verkar tro att det sitter ett gäng människor hemma med full industrikompetens, som inte kommit på att de skulle kunna söka jobb, säger han.

Så är det inte. Sverige har högkonjunktur och de som velat och kunnat få ett industrijobb arbetar redan. I Dalarna kan det under ett finnas fler än 20 000 lediga jobb, och lika många arbetslösa.

De arbetssökande är framför allt utlandsfödda och långtidsarbetslösa. För att öppna vägar in på arbetsmarknaden för dem driver Clockwork ett projekt, Industrimatchning Södra Dalarna, med pengar från Tillväxtverket.

Läs mer:

Clockwork är ett rekryteringsföretag med lokal profil. Bara i Dalarna har man fyra lokalkontor.

– Jag har en bakgrund som produktionschef i industrin och jag vet vad arbetet kräver, säger Jan Henriksson. Jag känner personligen många av arbetsgivarna.

Med hjälp av Arbetsförmedlingen har man valt ut 20 utlandsfödda och långtidsarbetslösa som är intresserade av industrijobb. Majoriteten av dem är nyanlända.

– I flyktinggruppen finns otroligt många duktiga och välutbildade människor med olika bakgrunder, säger Jan Henriksson. De visar en vilja som går utöver det mesta.

Ingenjören Ryad Abdulahad från Syrien är en av dem. Han utbildas till CNC-operatör.

– Arbetet går bra och jag trivs, men jag måste träna upp min svenska. Det är lättare på en arbetsplats där jag har arbetskamrater, säger han.

Anas Jadalla från Aleppo i Syrien hjälper till att tolka. Han arbetar i projektet som språkstödjare. Med en bakgrund som advokat, personalchef och friskoleledare, och med mycket bra kunskaper i svenska, fungerar han som brygga in i arbetslivet för de nyanlända. Han följer med ut på arbetsplatsen, förklarar arbetskulturen och översätter säkerhetsföreskrifter och andra instruktioner.

– Det arbetsgivarna är mest oroliga för är språket, säger Jan Henriksson. Att de nyanlända inte ska kunna kommunicera.

Där har han viss kritik mot SFI (Svenska för invandrare) som han tror håller en för generell utbildningsnivå, som inte tar hänsyn till individuella skillnader. För Industrimatchningsprojektet är den personliga anpassningen viktigast, och alla får här en egen utvecklingsplan.

De personer som antagits praktiserar i två månader på ett industriföretag. Den perioden betalas av Arbetsförmedlingen. Utbildningen som följer, och betalas med projektpengar, fokuserar på praktiskt industriarbete för maskinoperatörer, svetsare och mekaniker och behandlar ritningslära, mätteknik, underhåll, skärteknik och CNC-programmering.

– Vårt projekt ska avslutas den 15 december, berättar Jan Henriksson. Målet är att de 20 personer som ingått i projektet då ska vara anställningsbara, utan speciellt anställningsstöd.

De företag som tagit emot praktikanter är mycket positiva, och flera av dem har signalerat att de kan tänka sig att betala för utbildningen när projektpengarna tar slut.

– Sverige behöver de här människorna. Med samarbete mellan Arbetsförmedlingen, företagen och oss kommer matchningen att lyckas, det är jag säker på, säger Jan Henriksson.