Tekniken som kan hejda ebola

Ännu finns ingen godkänd medicin mot ebola. Världen måste därför hjälpas åt för att försöka dämpa epidemins härjningar på andra sätt. Västafrika skriker efter vårdpersonal, men också efter teknik för att snabbt få ut information till den drabbade befolkningen och för att leda hjälpen till de platser där den bäst behövs.

Det handlar både om etablerad teknik och avancerade lösningar i forskningens framkant.

Mobiler är relativt vanliga i de drabbade länderna. I Sierra Leone exempelvis har nästan hälften av befolkningen en mobil. Och de kan användas på flera sätt för att hindra blödarfeberns härjningar. Att snabbt få ut information till nya smittområden är extremt viktigt. Massutskick av sms riktade till specifika regioner är en variant. Informativa appar är en annan.

Svensken Linus Bengtsson, forskare vid Karolinska institutet och en av grundarna till stiftelsen Flowminder, har utvecklat en metod som använder data från mobiloperatörer för att kartlägga hur människor rör sig i katastrofområden.

Flowminder pratar redan med operatörer i de mest drabbade länderna för att få tillgång till aktuell data. Första gången metoden användes var efter den stora jordbävningen i Haiti. Då fick FN data över de dagliga rörelserna hos två miljoner mobiltelefoner.

Med hjälp av mobildata från Elfenbenskusten och Senegal har Flowminder gjort modeller över hur människor vanligtvis förflyttar sig i regionen.

– Vi kan visa var det är mest troligt att det dyker upp nya fall. I de mest drabbade länderna har däremot rörelsemönstret ändrats väldigt mycket, säger Linus Bengtsson.

Nanoskopi, som belönades med årets Nobelpris i kemi, kan användas för att studera hur virus påverkar levande celler. Claes Gustafsson, professor i biokemi vid Göteborgs universitet och medlem i Nobelkommittén, berättar att en tysk forskargrupp med den teknikens hjälp kartlägger hur smittsamma virus som herpesvirus skjuter in sitt dna i offrets celler.

– Tekniken kan absolut användas för att studera hur ebola uppträder när den kommer in i cellen, men liksom med alla humanpatogener måste man vara extremt försiktig, påpekar han.

Även andra metoder med nanoteknik är på väg, som kan detektera viruspartiklar betydligt snabbare än i dag.

Thomas Tolfvenstam, infektionsläkare på Folkhälsomyndigheten, varnar dock för att det akuta läget kan leda till att ny teknik godkänns för snabbt, utan ordentliga prövningar.

– Jag skulle inte våga diagnosticera folk med ebola utan väldigt noggranna studier eftersom det får sådana konsekvenser om man får ett negativt svar, säger han.

Det finns många andra problem i det drabbade Västafrika som söker en teknisk lösning. Det försöker Steve VanRoekel hjälpa till med. Han har haft flera chefsposter på Microsoft och varit Bill Gates assistent i strategifrågor. Häromveckan utsåg president Barack Obama honom som ansvarig för att samordna den amerikanska ebolahjälpen till Västafrika.

Steve VanRoekels första utmaning för de amerikanska företagen är att ta fram ett kylsystem för skyddsdräkterna som vårdpersonalen bär för att de ska klara att jobba längre i hettan.

Ebolautbrottet i Västafrika är det mest omfattande, sett till antalet fall, sedan viruset identifierades i mitten av 1970-talet.

Över 7 000 ebolafall har rapporterats från Västafrika. Det handlar om bekräftade, troliga och misstänkta fall. 3 300 av dessa är dödsfall. De flesta smittade finns i Guinea, Sierra Leone och Liberia.