Som att lära sig räkna på nytt

2000-01-20 13:06  
Allt fler industriföretagtestar nu en 50 år gammal rysk metod för att lösa konstruktionsproblem i det dagliga utvecklingsarbetet. Den ryska systematiken, utvecklad av ryssen Gennrich Altshuller, sägs leda till bättre resultat än konventionellt konstruktionsarbete.

I en möteslokal på Saab Training System i Jönköping sitter en grupp ingenjörer och lär sig lösa konstruktionsproblem på ett för dem annorlunda sätt. Undervisningen, som sker på engelska, leds av Victor Fey, som varit elev till skaparen av metoden kallad Triz.

- Metoden verkar lovande, men den är ganska svår att ta till sig. Det är som att lära sig räkna på nytt, säger Per Ekdahl, en av ingenjörerna på Saab Training Systems som deltar i Triz-kursen.

Triz är en förkortning på ryska som kan översättas med Teorin om uppfinningsrik problemlösning. Ibland förekommer också den engelska förkortningen Tips; Theory of inventive problem solving.

Victor Fey, läraren på kursen i Jönköping, blev fascinerad av metoden då han för 25 år sedan såg ett teveprogram i hemstaden Baku om skaparen av Triz; Gennrich Altschuller. Victor Fey tog kontakt med Altschuller som också visade sig bo i Baku. Han studerade sedan för Altschuller tills han flyttade till USA år 1990.

Under tiden som eleverna på Saab funderar över ett problem försöker han kortfattat ge en bild av metoden för Ny Teknik:

- Det är en vetenskaplig metod att utveckla kreativa idéer främst i tillverkningsindustrin. Triz är ett sätt att strukturera utvecklingsarbetet. Den baserar sig på lagar för teknisk utveckling som Altschuller identifierade redan 1936.

För att utveckla lagarna analyserade Altschuller över 400 000 patentbeskrivningar från hela världen. Patentkatalogen över olika tekniska lösningar är en av baserna i Triz. En annan är Ariz, den algoritm som systematiserar problemlösandet. ABB, Chrysler, Ford, Motorola och Nokia är några av de företag som intresserar sig för Triz.

- På ett sätt är det många företag, på ett annat sätt är det ännu få som arbetar med Triz. Många företag har visat intresse och har förstått att det är ett kraftfullt verktyg. Å andra sidan är det än så länge relativt få företag som har infört vår metod som en integrerad del i utvecklingsarbetet. Det är omöjligt att ta till sig Triz på tre-fyra dagar eftersom det innebär en dramatisk förändring av sättet att tänka, säger Victor Fey.

Under lunchrasten talade Ny Teknik med tre av eleverna som deltog i en tredagars kurs på Saab Training Systems. Två av dem är yngre med fyra till sex år på företaget. Den tredje är veteran med 37 Saabår bakom sig. Alla tre är positiva till den metod de nu får en första duvning i.

- Jag tycker det verkar bra. Men det tog lång tid innan man fattade något. Det är som att lära sig räkna på nytt. Vi har nu kommit till plus. Sedan har vi de återstående fyra räknesätten och därefter integraler, differentialekvationer och så vidare, säger Per Ekdahl, 29 årig civilingenjör i maskinteknik som arbetar med mekanisk design.

Även kollegan Fredrik Ekvall gillar metoden.

- Man får en hjälp att belysa och spjälka upp det problem man ska lösa på ett enkelt och tydligt sätt, säger han. Fredrik Ekvall är 29, högskoleingenjör i maskinteknik och arbetar även han med mekanisk design.

- Men det tar ett tag att komma in i metodiken. Här på kursen har det gått upp ett ljus för mig hur det hela fungerar, säger Swen Holke, 61 årig gymnasieingenjör i elektroni .

Alla tre tror att det är en metod som de kan ha användning för i sitt arbete. I slutet av kursen ska de tillämpa den på ett reellt problem, ett "skarpt case". Då kommer användbarheten att avslöjas.

Under Ny Tekniks besök fick kursgruppen arbeta med att lösa två problem:

Ett gällde att sortera bra och dålig frukt med hjälp av vätskor. Dålig frukt av en viss sort sjunker och bra frukt flyter i vatten. För att kunna testa olika typer av frukt måste densiteten i vattnet förändras med hjälp av salter. Det blir många varianter av salt-vattenblandningar för att passa olika frukter. Uppdraget var att hitta ett bättre sätt att förändra densisteten i vattnet.

Lösningen blev en ferromagnetisk vätska. Densiteten kunde sedan förändras med hjälp av ett magnetfält.

Nästa problem gällde hur man kan vidareutveckla metalliclackering av bilar. Även i det problemet tillförde de ett magnetfält som gör att metallspånen kan styras. I princip ska man då kunna skriva företagslogon direkt i lacken.

- Och med variationer i temperaturen i lackskiktet skulle man i princip få bilen attändra färg. Man skulle kunna få en bil som är ljusblå på vintern och gul på sommaren, säger Per Ekdahl.

- Och bara genom att titta ut på bilen kunna se vilken temperatur det är ute, tillägger Fredrik Ekvall.

De tre kursdeltagarna tycker att kursen än så länge har gett mersmak:

- Det här är ett bättre verktyg än en ostrukturerad brainstorming. Om du går mer systematiskt tillväga, som med Triz, kan du på ett bättre sätt välja ut de idéer du får.

Lars Eriksson

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt

Läs mer