Industri
Miljardanslag till Uhléns proteinkarta
Mathias Uhlén har fått ett nytt rekordanslag på 450 miljoner kronor. Totalt har han dragit in över en miljard till sitt proteinforskningsprojekt HPR.
KTH-professorn Mathias Uhlén har fått ett nytt rekordanslag till det stora forskningsprojektet, HPR. Totalt har det dragit in över en miljard.
Inom fem år ska HPR ha kartlagt samtliga människans 20 400 proteiner, på jakt efter nya läkemedel och cancermarkörer.
HPR-projektet spårar människokroppens proteiner. Det drogs igång i slutet av 2002, med en grundplåt på 240 miljoner från Wallenbergstiftelsen. Sedan har projektet fått ytterligare anslag i flera omgångar. Nu höjs målet för projektet rejält: HPR ska kartlägga samtliga människans proteiner fram till 2014.
– Vi har precis fått förlängning i fem år till och ytterligare 450 miljoner kronor i anslag. Så det är väldigt mycket pengar, berättar Mathias Uhlén.
Är det fortfarande Wallenbergstiftelserna som är er huvudfinansiär?
– Absolut. Det här är en finansiering för att göra klart resten av proteinkartan. I augusti i år levererade vi 25 procent av kartläggningen, så nu ska vi försöka göra klar resterande 75 procent till 2014.
– Det kommer kanske att finnas ett och ett annat hål där vi inte hunnit med, ungefär som när det mänskliga genomet presenterades första gången. Men i princip ska det vara komplett.
– Vi vet nu hur mänga proteiner människan har och det är 20 400. Vi vet något om 56 procent av dessa, och 44 procent vet vi ingenting om. Och de kommer nu att ses för första gången av svenska forskare.
Hur mycket pengar har HPR fått genom åren, om man räknar med det ni nu blivit lovade?
– Ungefär en miljard. 900 miljoner från Wallenbergstiftelserna , ytterligare 70 miljoner från staten via Vinnova och så fakultetsanslag dessutom.
Vad har HPR-projektet gett oss, utom akademisk kunskap?
– Vi har först och främst koncentrerat oss på att hitta markörer som kan hjälpa till vid cancerbehandling. Där hittar vi upp till femton markörer per månad. Sedan måste de ju testas och valideras kliniskt och det kommer nog att ta ett tag.
– Men den största nyttan av det här är nog att man rent allmänt kartlägger alla människans byggstenar. Sedan kan det användas av tusentals forskare över hela världen som går in djupare. 99 procent av alla läkemedel är ju riktade mot proteiner och vi kartlägger ju nu alla människans möjliga mål för mediciner.
När presenterar ni resultaten nästa gång?
– Det gör vi varje år i september. 2010 hoppas vi ha gjort hälften av människans proteiner och 2014 ska vi ha en komplett karta.
HPR-projektet
HPR-projektet utnyttjar en egenutvecklad teknik för att kartlägga var i människokroppens vävnader olika proteiner finns. Den bygger på att gener, det vill säga dna-recept på proteiner, identifieras i de databaser som byggts upp över den mänskliga arvsmassan.
På bioteknisk väg görs sedan antikroppar som binder till proteinerna. Antikropparna testas sedan mot matriser med vävnadsprover, tagna från olika delar av människokroppen och dessutom även från cancertumörer.
Om ett protein finns i ett visst vävnadsprov, binder det till antikroppen. Resultatet visas i form av en bildatlas med inscannade mikroskopbilder, som kan nås via nätet. Huvuddelen av projektet drivs i samarbete mellan KTH och Uppsala universitets Rudbecklaboratorium.