Hållbar industri

Investering halverade produktionstiden

Operatören Joakim Hultqvist jobbar i brytarfabriken som nått ett effektivt flöde. Foto: Mickan Palmqvist
Två fabriker har slagits ihop för att ha ett flöde som hänger ihop. Tobias Soors är produktionschef för tillverkningen av brytkammardetaljerna, ett arbete som automatiserats ytterligare sedan tillverkningen flyttats från Grängesberg till brytarfabriken i Ludvika. Foto: Mickan Palmqvist
Therese Alexandersen är en av montörerna i brytarfabriken där man kortat produktionstiden genom att organisera arbetet på ett nytt sätt. Tillverkningen av mindre manöverdon var tidigare förlagd till Kina och Indien. Men tack vare en ny design och en utvecklad montageplats kan man nu tillverka dem i Ludvika. Här syns Paul Dowling i arbete. Foto: Mickan Palmqvist
Här står detaljerna på rad. Men går snart vidare till nästa station för några buffertar samlas inte i fabriken. Foto: Mickan Palmqvist
Göran Hermansson är en av montörerna hos ABB som tillverkar brytare för en världsmarknad. Foto: Mickan Palmqvist

BILDSPEL. Hög automationsgrad och ett flöde som styr hela produktionen är drömmen för många företag.– Här har vi verkligen fått chansen att göra verklighet av det alla pratar om, säger Andreas Wrener på ABB:s brytarfabrik. Med investeringar på 100 miljoner kronor har ABB också kunnat ta hem produktion från låglöneländer.

Publicerad

ABB bygger sitt kluster i Ludvika allt starkare. Där finns den omskrivna fabriken för lindningskopplare, som vann det svenska monteringspriset förra året och har fortsatt att effektivisera produktionen sedan dess.

Ett helt nytt HVDC-center kommer under våren att invigas under högtidliga former av närings­minister Annie Lööf.

Där bakom, lite i skymundan, ligger den gamla brytarfabriken. ”Gamla” för att där gjorts brytare sedan 1989. Men där inne finns en toppmodern anläggning med många nyheter. Där ryms nu också en hel fabrik för brytarkammardetaljer, den som i höstas flyttades från Grängesberg.

Tidigare tillverkades brytkammardetaljer för lager, sedan kördes de på lastbilar i skytteltrafik till Ludvika, en sträcka på närmare två mil enkel väg.

Vår rundvandring i brytarfabriken börjar vid just produktionen av brytkammardetaljer.

– Eftersom vi tagit bort större delen av våra mellanlager och optimerat layouten klarar vi oss på halva produktionsytan jämfört med tidigare, säger produktionschef Tobias Soors.

Startskottet för produktionen är en kundorder av brytare. Det styr hela flödet och det är här vid tillverkningen av brytkammardetaljer, eller strömbanor som de också kallas, som jobbet börjar.

Dessa stora kopparrör är en komponent i en komplett brytare.

Vi står med en trio ABB-chefer intill en robotcell där strömbanorna lyfts upp och stoppas in i pressen, ett moment som tidigare skett med manuella tunga lyft och i största hemlighet. Nu får vi se men inte veta så mycket mer om pressningen.

– Hur vi gör formningen av kopparrören avslöjar vi inte, det är en unik teknik, säger Andreas Wrener, huvudansvarig för produktion och logistik.

Konkurrensen är hård och när andra företag har produktion i Asien får inte mantimmarna i Ludvikafabriken bli för många. Flödet är nyckeln, men också robotarna. Automationsgraden vid hanteringen av brytkammardetaljerna har höjts successivt de senaste tio åren och i ett sista steg vid flytten från Grängesberg. Det gör att tunga lyft undviks.

– Vi har redan kunnat reducera sjukfrånvaron tack vare det, säger Tobias Soors.

På väg mot nästa steg i produktionen stannar vi till vid en mindre enhet chefstrion gärna vill visa upp. Det är en lina i miniformat för utveckling och reservdelar.

Tack vare den slipper de stoppa flödet i fabriken för specialbeställningar, utan kan ta sådana vid sidan av.

Vi ser hur smutsen försvinner från de pressade kopparrören i stora tvättmaskiner. Produkterna renas från olja och skärvätskor. Och går vidare i flödet, som vi följer.

– Genomloppstiden i fabriken har minskat rejält. Från 50 till 15 dagar, säger Andreas Wrener.

Vi gör en avstickare till montagelinan för manöverdon, som fått en utvecklad utformning med alla sladdar dolda i golvet.

De har den senaste utrustningen från Atlas Copco och visar hur bultförbanden dras åt med maskiner som är kopplade till ett datasystem. Varje åtdragning registreras och kan kontrolleras i efterhand. Och montörerna får inte klartecken att gå vidare förrän alla bultar är åtdragna.

Montaget av de mindre manöverdonen var tidigare förlagd hos ABB i Indien och Kina. Ett nytt manöverdon som ersätter dessa utvecklades och en helt ny lina skapades i Ludvika. Det har gjort att de kunnat flytta hem produktionen av manöverdon till Sverige igen.

Att designa produkter just för att de ska gå att tillverka på ett effektivt sätt är en trend inom industrin, som flera ABB-avdelningar tagit till sig av. Det här är brytarfabrikens stolta exempel.

Vi blickar ut över montagelinan för de brytare som är för 145 kV. Där kan vi se hur operatörerna tar hand om brytarna, en och en. Inga mellanlager, inga stora batcher som bromsar i flödet.

Men i alla flöden finns en trång sektor. Här är det provrummet, där alla brytare rutinprovas enligt internationella standarder.

Fabriken invigdes officiellt i december och arbetet flyter allt bättre. En del intrimning återstår, men produktionstiden har redan mer än halverats med det nya upplägget.

– Du ska se de mejlen Ingemar får, säger Andreas Wrener och nickar mot Ingemar Falk, den ansvarige för inköp och kvalitet, som ler nöjt.

– Både kunderna och cheferna på vårt huvudkontor i Schweiz vill veta mer om hur vi gjort för att lyckas så bra, säger Ingemar Falk.

Tillverkning och utveckling på ett ställe

Brytarfabriken tillverkar högspänningsbrytare för hela världsmarknaden, med export till ett 100-tal länder.

Omsättningen är två miljarder kronor och antalet anställda över 400.

Ett helt nytt produktionssystem har skapats då man integrerat den tillverkning av brytkammardetaljer som tidigare låg i Grängesberg i samma fab­rik.

Enligt ABB är detta världens enda brytarfabrik med utveckling, konstruktion och tillverkning av både brytkammardetaljer och kompletta brytare under samma tak.

Fabriken tillverkar den nylanserade koldioxidbrytaren LTA och brytare för ultrahöga spänningar, samt de lite vanligare LTB och DCB.