Industri

Het genteknik kan ge växter utan GMO-klassning

En del frön från den här genförändrade plantan av backtrav kommer att räknas som GMO, andra inte. De senare kan försöksodlas utan tillstånd. Foto: Stefan Jansson
Gentekniken CRISPR/Cas9. Grafik: Jonas Askergren. Fakta: Ulla Karlsson-Ottosson / Magnus Lundgren, Uppsala universitet. (Klicka för större grafik)

Snabbare växtförädling och mindre byråkrati. Svenska forskare gläds åt Jordbruksverkets beslut att den nya gentekniken CRISPR/Cas9 kan ge växter som inte klassas som GMO.

Publicerad

Stefan Jansson, professor på Umeå Plant Science Centre, är nöjd. I veckan fick han och växtforskare vid SLU i Uppsala ett glädjande besked. Backtrav som de har genförändrat med hjälp av den nya heta gentekniken CRISPR/Cas9. omfattas i vissa fall inte av EU-lagstiftningen för GMO (genmodifierade organismer). Sådana är hårt reglerade inom EU.

Beslutet har fattats av Jordbruksverket i väntan på en revidering av den nuvarande EU-lagstiftningen. Den omfattar i dag inte tekniker som kommit fram under de senaste 20 åren.

– Det är viktigt för oss forskare att få svar. Därför använde vi CRISPR-tekniken för att skapa genmodifierade plantor av backtrav så att Jordbruksverket skulle få ett konkret fall att bedöma, säger Stefan Jansson, professor vid Umeå Plant Science och Umeå Universitet.

När den genförändrade växten pollineras får vissa av fröna med sig rester av dna från den bakterie som används för att föra över Cas9, (som utför genförändringen). De fröna räknas som GMO. Andra frön har enbart den önskade mutationen- de räknas inte som GMO, slår Jordbruksverket fast.

– Det är inte bara CRISPR ja eller nej. Man har samma växt som producerar två sorters frön där vissa räknas som GMO medan andra inte räknas som GMO. Det är att förvirra allmänheten med det är så det funkar.

Hur gör man för att kontrollera att främmande dna verkligen inte finns kvar i fröna?

– Det går att kolla. Eftersom vi vet vad vi har gjort så kan man med PCR-metoden kontrollera att fröna är det vi säger.

Det konkreta fallet gäller bara forskarnas egen grundforskning på olika mekanismer hos backtrav ( fotosyntes och pollinering). Men Stefan Jansson menar att tolkningen öppnar för möjligheten att tekniken på ett effektivt ska kunna bidra till att lösa några av mänsklighetens största utmaningar som uttrycks i de hållbara utvecklingsmål som FN nyligen föreslog. Hit hör att utrota hunger, säkerställa matsäkerhet och att garantera tillgång till prisvärd, pålitlig, hållbar och modern energi för alla.

– Om vi kan använda CRISPR-tekniken för växtförädling som inte klassas som GMO kommer vi att spara oerhört mycket tid och pengar, konstaterar Stefan Jansson.

Prenumerera på Ny Tekniks kostnadsfria nyhetsbrev!