LEDARE

”Svensk industri kan göra mer i Ukraina”

Thomas Peterssohn anser att svensk industri kan göra mer för Ukraina.

Kriget i Ukraina har förutom död och lidande även medfört enorm förstörelse av infrastruktur, byggnader och samhällsviktig teknik. Uppemot 140 000 hus har skadats eller jämnats med marken, transportinfrastrukturen med vägar, järnvägar och flygplatser är kraftigt decimerade och uppemot halva energisystemet har förstörts i ryska robotattacker, skriver Ny Tekniks chefredaktör Thomas Peterssohn.

Nu, snart ett år efter att Ryssland startade det fullskaliga anfallskriget, har diskussionen om återuppbyggnaden tagit full fart. Paralleller dras till Marshallhjälpen åren efter andra världskriget, men en skillnad är att den här gången tänker många länder och företag inte vänta. Arbetet med återuppbyggnaden måste börja omedelbart.

Behovet av investeringar, lån och donationer är astronomiskt. Enligt Världsbankens beräkning från juni ligger notan på 349 miljarder dollar. Under hösten justerades beloppet till 630 miljarder dollar. President Volodymyr Zelenskyj talar själv om en biljon dollar, ”the largest economic project in Europe of our time."

Faktum är att svenska företag fick en särskild inbjudan att delta i uppbyggnaden redan i mars ifjol när presidenten talade på länk i den svenska riksdagen. Kanske inte så konstigt. Sverige har erkänt kapabla bygg- och anläggningsföretag, internationella jättar inom elektrifiering och telekommunikation och ledande företag inom vatten- och avloppshantering samt sopförbränning och fjärrvärme. Och Sverige har inte minst duktiga ingenjörer som vill göra skillnad.

Men frågan är om det har hänt så mycket i Sverige sedan dess? Nyligen pekade Zelenskyj ut de 20 länder som har ställt sig först i kön för att bygga upp Ukraina – och Sverige var inte ens med på listan.

Den 15–16 februari i år arrangeras den internationella industrimässan Rebuild Ukraine i Warszawa. Mässan samlar mängder av europeiska finansiärer och industriföretag samt regionala tjänstemän från Ukraina. Jag hittar nästan 30 danska teknik- och industriföretag på listan bland utställare. Men inte ett enda svenskt företag.

– Det stämmer. Tyvärr har vi inte lyckats locka några svenska företag. Vi vände oss till svenska ambassaden i Ukraina för att hjälpa till att informera företagen men fick inget svar. Vi är mycket ledsna för det eftersom vi vet vilket stöd svenska folket ger Ukraina, säger mässchefen Elena Kononenko till Ny Teknik.

– Men vi hoppas verkligen att de svenska företagen kommer till Rebuild Ukraine – Energy som planeras i november 2023.

Kanske finns det skäl att avvakta, men det inte riktigt likt svensk industri. Det senaste decenniet har många svenska företag utvecklat avancerade hållbarhetsstrategier som förenar samhällsnytta med aktieägarvärde. Inte minst ligger svensk industri långt fram i den gröna omställningen. Det bidrar både till en bättre värld och mer konkurrenskraftiga företag.

Detsamma borde väl gälla näringslivets engagemang för Ukraina.

PS. Ny Teknik planerar att i vår arrangera en konferens om svensk industri och Ukrainas återuppbyggnad tillsammans med Forever Sustainable och andra partners i initiativet Business for Ukraine. Håll koll på nyteknik.se för mer information.

Ta del av Ny Teknik Insight

Veckans tips

Som prenumerant har du tillgång till våra fördjupande och nedladdningsbara ämneskompendier, det vi kallar Ny Teknik Insight. Senaste kompendiet handlar om framtidens cementalternativ. Ett annat aktuellt kompendium är en guide till dig som funderar på att skaffa hembatteri, eller bara vill läsa mer om den tekniken.

Ny Teknik Insight finns via sajten eller vår e-tidningstjänst.