Fordon
Självkörande 3d-utskrivna båtar ska lösa storstädernas trängsel
Foto: Youtube/MIT
Se vattenvägarna som en gigantisk tillgång. Det menar MIT-forskarna som har utvecklat en ny typ av båtar för storstäder. De är 3d-utskrivna och ska dessutom kunna omvandlas till broar eller flytande plattformar.
Stockholm kallas för Nordens Venedig, men trots det utnyttjas vattenvägarna inte särskilt väl. Dock är den svenska huvudstaden inte ensam om detta. Även Amsterdam och Hong Kong kan realisera effektivitetsvinster genom att flytta ut trafik på vattnet. Det menar MIT-forskare som nu har utvecklat självkörande båtar för just detta ändamål.
Båtarna kan skrivas ut med 3d-printer till ett relativt lågt pris, vilket gör att massproduktion går att få ekonomiskt gångbar. Men vad ska de då användas till. Jo, forskarna menar att man absolut kan köra passagerare, men att de stora vinsterna inte ligger där.
– Tänk dig att man skiftar infrastrukturtjänster som vanligtvis sker dagtid på vägarna, såsom leveranser och soptömning – till mitt på natten. Och med en flotta av autonoma båtar, säger Daniela Rus, en av forskarna på MIT.
Men båtarna har fler strängar på sin lyra. Forskarna tänker sig även att de kan användas för andra ändamål. Så som flytande broar, konsertscener, plattformar för matmarknader eller andra ytor som normalt tar upp städernas begränsade yta i anspråk.
Själva båtarna, eller pråmarna, har en storlek på fyra gånger två meter. De skrivs ut med en vanlig 3d-printer i 16 separata sektioner som splitsas samman. En båt tar runt 60 timmar att skriva ut. Efter det läggs ett par lager glasfiber på skrovet för att göra det vattentätt.
Integrerat sitter batterier, gps, wifi-antenn samt en mikrodator
I sina tester använde man ett ultraljudssystem samt realtids GPS-moduler. Det gav positionering med felmarginal på under en centimeter. För framdriften används fyra drivpropellrar, en på varje sida av pråmen, vilket ger god manöverförmåga. Därtill utvecklades även en speciell algoritm för att garantera snabb och korrekt orientering.
– Kontrollenheten tar båtens dynamik, framdrift, status samt referensposition i beaktande. Detta för att optimera hur båten följer sitt spår. Vi kan utifrån detta optimera kraften till propellrarna för at minimera felen, säger Wei Wang, huvudförfattare till MIT-rapporten.
Nästa steg är nu att förfina kontrollenheten och få den att kunna ta förändringar i vikt och friktion i beaktande. Alltså hur kördynamiken förändras när en pråm kör varor eller passagerare.
Om det blir kommersialisering återstår att se, dock är grundtanken god – att kunna flytta bort det som inte behöver rulla på vägarna.
