Fordon
SJ-profilen: Här är våra 5 sämsta spår
Han är fjärde generationens järnvägare och har själv kört tåg i 30 år. Arne Spennare, 59, tvekar inte när han får frågan vilka som är Sveriges sämsta bansträckor. - Kristinehamn-Kil i Värmland och infarten till Göteborg från Alingsås, säger han.
Enkelspåret i de värmländska skogarna är en klassisk flaskhals i det svenska järnvägssystemet:
- Det blir väldigt trångt när tågen på sträckan Göteborg-Stockholm och Stockholm-Oslo ska fram, samtidigt som Värmlandstrafiken kör sina lokaltåg, säger Arne Spennare.
Sträckan Alingsås-Göteborg beskriver han som ett kaos av fjärrtåg, regionaltåg och lokaltåg som trängs på ett spår i varje riktning.
Den över 100 år gamla banvallen är mycket kurvig och medelfarten de 45 kilometrarna är bara 90 km/h.
- Det är som att åka slalom, säger Arne Spennare.
Spennare är en av Sveriges mest kända lokförare. Fram till nyligen svarade han på resenärernas frågor i SJs egen tidning Kupé.
I höstas blev han intervjuad i Dagens Nyheter och fällde det klassiska citat "jag har sett bättre organiserade upplopp än dagens svenska järnvägspolitik."
Avregleringen blev misslyckad, tycker han.
- Politikerna inbillar sig att ökad konkurrens ska förbättra kvalitén. Men när det hela tiden blir fler operatörer och mer lokaltrafik på befintliga spår räcker inte kapaciteten till, säger han.
- Dessutom är rälsen och banvallarna i för dåligt skick och underhållet på lok och vagnar eftersatt.
Om några månader tar Arne Spennare ut sin tjänstepension och säger farväl till förarhytten för gott. Men han är fortfarande djupt engagerad i debatten om det svenska järnvägsnätet.
Lösningen på problemen är att någon tar ett helhetsgrepp om trafiken och att det dras nya spår, säger han.
Enligt Arne Spennare handlar det om investeringar på flera miljarder, bara för att återställa de befintliga spårens kvalitet.
- Vill man sedan ha en höghastighetsbana kostar den ytterligare en miljard per mil, tillägger han.