Saabs koncernchef: ”Fantastiskt glad att vi tog det här steget”

2017-06-27 11:38  
Vd och koncernchef Håkan Buskhe är glad att Saab valde att ta dela upp Gripens system i ett flygkritiskt och ett icke flygkritiskt: ”Det här är framtidens arkitektur”, säger han. Foto: Johan Kristensson

Den ungefär tio år gamla idén att bygga om Gripens systemarkitektur från grunden är nu luftburen. Saabs koncernchef Håkan Buskhe berättar nu om utveckling, framtiden och vad planet kan ge svensk industri.

Saabs nya Gripenplan, generation E, lyfte för första gången den 15 juni klockan 10.32 från flygfältet i Linköping. Beslutet att provflyga togs så sent som kvällen innan, berättar koncernchefen och vd:n Håkan Buskhe. Ny Teknik träffade honom på kontoret i Alvik en dryg vecka efter det historiska ögonblicket.

– Det var en fantastisk upplevelse att få bevittna denna händelse. Dels eftersom jag var med och skrev kontraktet 2013 (med Försvarets materialverk reds. anm) men också för att det naturligtvis är det slutgiltiga beviset på att vi har tänkt rätt. Flygplanet kan flyga och dessutom landa igen, säger han.

Någon längre tid för uppsluppenhet gav sig dock inte Håkan Buskhe.

– Det är ju så att man njuter i en minut. Sen är det på'att igen, säger han.

På plats fanns ett drygt tusental personer, inklusive den brasilianska försvarsministern och flygvapenchefen som senarelade avresan från Sverige efter att beslutet fattats om första provflygningen. Brasilien har beställt 36 Gripenplan vilket Håkan Buskhe beskriver som den största enskilda exportordern i Sveriges historia. Sverige har i sin tur beställt 60 plan. Totalt räknar Saab med att kunna sälja omkring 450 plan under en 20-årsperiod.

Gripen E är till utsidan likt sin föregångare C/D. Den initierade märker att det nya planet kan bära större last. Vid basen av den vertikala stabilisatorn (den stående fenan baktill) syns också ett luftintag som behövs för att kyla en helt ny uppsättning sensorer.

Läs mer:

Läs mer: Saabs hetaste Gripen-spekulanter

Störst skillnad finns dock i planets systemarkitektur. Den är uppdelad i två helt separerade delar, ett flygkritiskt och ett icke flygkritiskt. Konstruktionen kan jämföras med en smartphone. Appar kan laddas ned, men hålls åtskilda från telefonens själva operativsystem. För Gripen medger det att exempelvis nya taktiska funktioner kan skapas och införas mycket snabbare än vad som tidigare varit möjligt.

– Även om man i det gamla systemet intuitivt tyckte att en ny funktion inte borde påverka hur planet flög så var du tvungen att testa det, vilket tog veckor och kanske månader att göra. Med det nya systemet gör du det på ett par timmar. Det ger Gripen en konkurrensfördel. Med det gamla systemet har du alltid X antal plan som står för uppgradering. Du får en helt annan utnyttjandegrad av din flotta, säger han.

Studier kring den här arkitekturen började genomföras redan kring 2008, alltså strax efter att Apple släppt sin Iphone men två år innan Håkan Buskhe började på Saab.

– Jag är fantastiskt glad att vi tog det här steget, även om det var en mer avancerad väg att gå. Jag menar, vi hade ju redan ett fungerande system i Gripen C/D, så det hade varit enklare att ta den. Men det här är framtidens arkitektur, säger han.

Går idén att spåra till någon enskild person?

– Jag har inte gjort det och vill inte nämna några namn. Men jag vet ju vilket kluster av människor som har varit drivande. Det är en handfull människor på Saab Aeronautics i Linköping.

På samma sätt som utvecklingen av datalänksystemet på Viggen och tidiga Gripen ledde fram till mobiltelefoni tror Håkan Buskhe att nya Gripens systemarkitektur och sensorkedja kan ge spinoff-effekter när allt fler typer av autonoma fordon nu utvecklas.

– Vårt sensorsystem är väldigt okänsligt för störningar i och med den nya mikrovågstekniken vi utvecklat. På samma vis är det viktigt att en förändring i en bils stereo inte påverkar det framförningskritiska systemet. Det kommer svensk industri att kunna dra nytta av, säger han.

Läs mer:

Läs mer: Modellbaserad utveckling kapar ledtiderna för Gripen

Ytterligare en förändring är att man använt sig av så kallad modellbaserad utveckling (MBD och MBSE) i arbetet, en metod som medger att en funktion kan simuleras i ett tidigt skede av processen. Inga pappersritningar har använts i produktionen.

– Förutom sensorsystemet och materialdelen är det den nya mjukvaran och arbetssättet som är de riktiga nivåhöjarna, om vi pratar ingenjörskunskap.

Har det funnits skepticism i organisationen inför dessa nya sätt att arbeta på?

– Det gör det alltid när man gör något nytt. Men man ska också ge credit till dem som är lite skeptiska. Det är inte bra med bara ja-sägare. Vi försöker att vara ett företag som accepterar att saker kan bli fel och tycker att det är viktigt med öppenhet där idéer diskuteras och bryts mot varandra.

Är alla övertygade nu?

– Vi räknar inte in folk i dem som varit skeptiska och inte. I dag finns det en väldigt stor uppslutning och vi är väldigt stolta över det vi har gjort, säger han.

En värld i snabb förändring ställer också nya krav på framtidens ingenjörer, påpekar han. Det har blivit allt viktigare att arbeta och tänka i system.

– Det krävs allt mer av ett helhetstänk, utan att för den delen göra avkall på den enskilda tekniska kompetensen, säger han.

Läs mer: Saab: Gripen kan flyga på rapsolja

Kunskaper i programmering får allt större betydelse, liksom förmågan att ta till sig ny kunskap och ny teknik.

Plattformen Gripen E/F kommer att bestå i många år, tror han, men frågan är om den kommer att vara sig lik.

– När jag gick på Chalmers fick vi varsin SKF-handbok och allt var ganska förutsägbart de närmsta tio åren. Det var den egna förmågan som satte begränsningen och inte den tillgängliga teknologin. Nu är det tvärtom. Frågan är nu om vi har tillräckligt stor förmåga rent kapacitetsmässigt för att förstå vad den nya teknologin kan ge oss, säger han.

Johan Kristensson

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt