Fordon

Rymdexperten i Kiruna: Starships krascher är en del av Elon Musks strategi

SpaceX lyckades landa testraketen SN-10. Foto: SPACEX/Shutterstock
SpaceX lyckades landa testraketen SN-10. Foto: SPACEX/Shutterstock
Spacex prototyp Starship SN8 väntar på sin provuppskjutning i Boca Chica i Texas. Foto: Gene Blevins/TT
Spacex prototyp Starship SN8 väntar på sin provuppskjutning i Boca Chica i Texas. Foto: Gene Blevins/TT
René Laufer, Luleå tekniska universitet
René Laufer, Luleå tekniska universitet
Landningshastigheten var för hög. Här exploderar Starship när den når marken i Texas. Foto: Space X/AP/TT
Landningshastigheten var för hög. Här exploderar Starship när den når marken i Texas. Foto: Space X/AP/TT
Bilder från marktesterna av Starship SN8. Foto: ZUMAPRESS.com / MEGA
Bilder från marktesterna av Starship SN8. Foto: ZUMAPRESS.com / MEGA

Spacex raket Starship SN15 ska lyfta för ett höghöjdstest, följt av en kontrollerad landning. Kommer raketen att landa utan att krascha denna gång – och varför är det inte avgörande?

Publicerad

Även om landningen skulle sluta med ytterligare en krasch så oroar det troligen inte Elon Musk – tvärtom är krascher en del av hans strategi. 

Det menar René Laufer, professor med inriktning mot rymdtekniska system på Luleå tekniska universitet i Kiruna.

– Starships provflygningar görs med experimentella prototyper som ska hjälpa utvecklingen framåt innan det riktiga Starship, som kan flyga till Mars, lanseras, säger René Laufer till Ny Teknik.

Han förklarar att de många krascher som Starship har drabbats av är naturliga eftersom prototyperna inte är felfria.

– Krascherna är en del av strategin och ett sätt som Elon Musk driver fram projektet. Många andra raketföretag gör datorsimuleringar istället för provflygningar, och man ser ju knappast det europeiska Arianeprogrammet agera på liknande sätt. Men Spacex med Elon Musk har mycket pengar och driver utvecklingen på sitt sätt, säger René Laufer.

Fler krascher ger mer PR

Han tillägger att en del personer i rymdbranschen bedömer att synligheten delvis är en faktor som spelar in. Ju fler uppskjutningar (och krascher), desto mer PR för projektet.

– Samtidigt ska man inte dra för stora växlar på just kraschen, särskilt inte när den sker precis i slutet av flygningen. Jag är säker på att gänget bakom Starship lärt sig massor från uppskjutning fram till en eventuell krasch. Landningen är dessutom det allra svåraste och visst påminner den en del om det vanliga flygets tidiga dagar då man testade mycket, lyfte och kraschade. Jag tycker att det är samma sak här, säger René Laufer.

Landningshastigheten var för hög. Här exploderar Starship när den når marken i Texas. Foto: Space X/AP/TT
Landningshastigheten var för hög. Här exploderar Starship när den når marken i Texas. Foto: Space X/AP/TT

Han kom till Kiruna i höstas efter elva år i Texas, USA, där han bland annat arbetade på Space Science Lab på Baylor University. På grund av coronapandemin har raketuppskjutningsstationen Esrange varit stängd för utomstående och René Laufer har därför inte själv varit med på någon raketuppskjutning sedan han tillträdde i september.

– Men jag är optimistisk och ser framåt. Kiruna är verkligen en tung rymdstad och vi kommer att få se många spännande saker hända här under de närmaste åren, säger René Laufer.

Återanvändbart raketsystem

Starship från Spacex är ett åtanvändningsbart raketsystem, utformad för att på sikt kunna åka med människor till Mars.

Starship drivs av raketmotorerna Raptor, som använder flytande metan och flytande syre i så kallat fulltflödes, stegvis förbränning (FFSC). Det skapar större lyftkraft än vanliga raketmotorer – samtidigt som motorn kan göras mer kompakt och få en längre livslängd.

Raptormotorerna för Starship ska teoretiskt kunna klara av minst 1 000 flygningar utan problem.