Ny Teknik avslöjar: Så lite betalar Schweiz för ett Gripen E-plan

Regeringens budget för 2014 talar klarspråk om hur viktig statens flygvapenaffär med Schweiz är för svenska försvaret. Intäkterna från den svenska försäljningen av 22 nya Gripen till Schweiz måste öronmärkas för att man ska ha råd att utveckla planet.

”... för att finansiera den gemensamma anskaffningen behöver intäkterna från Schweiz disponeras utöver de anslagsmedel riksdagen redan medgivit”, skriver man i budgetpropositionen.

Alliansregeringen ber därför riksdagen att godkänna öronmärkningen.

Åtgärden beskrivs som ovanlig.

– Traditionellt har pengar från statliga flygplansaffärer inte gått till försvaret utan till finansdepartementet, det vill säga till den allmänna statskassan, konstaterar Gunnar Hult, professor i militärteknik på Försvarshögskolan.

Har du någon förklaring till att regeringen vill göra så här?

– Inte annat än att man är i behov av pengarna. Men det kan också vara en politisk finess med att man får finansiering utan att behöva ta en diskussion kring försvarsbudgeten, säger han.

När Sverige och Schweiz signerade ramavtalet kring den gemensamma anskaffningen i augusti i fjol uppgavs Schweiz egen projektbudget vara 3,1 miljarder schweizerfranc eller 21,5 miljarder svenska kronor.

Enligt hemliga uppgifter från i somras som Ny Teknik tagit del av ska Schweiz betala 17,7 miljarder kronor för köpet av de 22 planen. Det vill säga 800 miljoner per plan. Sveriges kostnad för att utveckla och bygga planen uppgår till lite över 17,2 miljarder kronor.

Man betalar också sammanlagt 1,5 miljarder för att hyra elva stycken av svenska Försvarsmaktens Gripen ­­C- och D-plan under fem år framöver ­(eller 310 miljoner kronor per år). Därutöver har Schweiz också egna kostnader för infrastruktur.

Regeringen vill nu att såväl försäljningsintäkterna som leasinginkomster från Schweiz direkt ska gå till kassakistan som används för att utveckla och bygga Gripen E.

Ny Teknik kan i dag avslöja att Schweiz betalar 7 miljarder kronor till Sverige innan de första planen levereras till landet 2018.

Det motsvarar 40 procent av det nuvarande kontraktsvärdet på 17,7 miljarder kronor. Sverige uppges under förhandlingarna ha krävt 60 procent medan Schweiz ansåg det rimligt med 15 procent innan planen levereras.

Magnus Gustafsson, regionchef för Europa på Försvarsexportmyndigheten, vill inte kommentera några av siffrorna med hänvisning till att de omfattas av kommersiell sekretess.

– Men 40 procent före 2018 är den siffran man gått ut med i Schweiz, ­säger han.

Av de 7 miljarderna är nära 3 miljarder kronor direkt kopplade till ­utvecklingen av planet, enligt vad Ny Teknik erfar. Statens vinst från affären ser ut att bli mager under nuvarande kontraktsperiod.

Skillnaden mellan inkomsterna från Schweiz och Sveriges kostnader för de 22 planen under åren 2014–2024 utgörs av en knapp halv miljard kronor.

Under perioden betalar Schweiz 17,7 miljarder. För det fortsatta samarbetet finns inga avtal klara.

– Projektreserven är på gränsen till låg, men inte orimlig, säger Gunnar Hult.

Under 2017–2019 räcker de löpande intäkterna från Schweiz inte till. ­Affären går back och Försvarsexportmyndigheten, FXM, måste låna nästan 4 miljarder kronor av Riskgälden för att klara affären.

FXM:s låneram på 7 miljarder hos Riksgälden utnyttjas hårt. Ny Teknik kan avslöja att myndigheten därför till försvarsdepartementet framfört att ­andra försvarsexportaffärer kan bli svåra att genomföra om inte myndighetens låneram höjs framöver. Man kommer inte ha möjlighet att erbjuda avbetalningsplaner, enligt de hemliga uppgifterna.

– Om vi behöver ökad låneram eller inte beror alldeles på kontraktsvillkoren i eventuellt tillkommande affärer, säger Magnus Gustafsson.

Efter 2019 vänder balansen uppåt igen. Schweiz väntas också betala för drift, support och vidmakthållande 2024 till 2027. De förhandlingarna är inte klara. Enligt Gunnar Hult är det väldigt få stora flygvapenaffärer i dag som går med vinst. Politiska ­aspekter väger ofta över.