Fordon

Laser avslöjar: Därför sjönk Vasaskeppet

Sena ändringar i byggandet sänkte inte regalskeppet Vasa. Det indikerar en ny mätning med laserteknik. Orsaken tros i stället vara skeppets höga tyngdpunkt.

Publicerad

I december 2007 inledde Vasamuseet för första gången en systematisk dokumentation av hela skeppet. Under drygt fyra år mättes varje bult, planka och stock med laserverktyget Totalstation. Varje kant på enheterna registrerades som en serie punkter.

Med hjälp av kända referenspunkter i rummet där Vasa står kunde forskarna beräkna var lasern stod i förhållande till delarna som skulle mätas. Då var det enkelt att räkna ut ett värde på varje punkt i tre dimensioner. Värdena placerades sedan in i ett tredimensionellt koordinat­system. När punkterna lades samman skapades en tredimensionell, virtuell bild av skeppet bestående av 84 000 mätpunkter. Vasas in- och utsida dokumenterades var och en för sig.

Det går att zooma i bilden, välja vilken del av skeppet som man vill studera och om man vill se skeppet i genomskärning. Dokumentationen blev klar i mars i år.

Med hjälp av den digitala bilden har forskarna sett att en teori om orsakerna till Vasas förlisning, som har varit rådande i över 30 år, inte stämmer. Enligt den beordrade Gustav II Adolf att ett extra batteridäck skulle byggas ovanpå det befintliga och att fartyget skulle förlängas. Fartyget skulle därför ha fått fel proportioner och kantrat. Det sägs också att Vasa utrustades med fler kanoner än vad det kunde bära.

Dokumentationen visar att skeppets delar är integrerade. Om skeppsbyggarna på 1600-talet hade gjort ändringar sent i byggprocessen hade det registrerats som avbrott i skeppets struktur. Det skulle exempelvis ha varit skarvar mellan stockarna i den gamla och den nya delen. Mätningarna tyder också på att Vasa var gjord för att klara det stora antalet kanoner.

Lasermätningarna vittnar om en annan trolig orsak till förlisningen.

– Tyngdpunkten i skeppet ligger för högt, förklarar Fred Hocker, forskningsledare på Vasamuseet.

Den gamla teorin omkullkastades redan i Fred Hockers bok Vasa som publicerades förra året. Slutsatsen styrktes även då av dokumentationen av skeppet, som då nästan var klar, och på historiska dokument.

Forskarna ska nu göra tester för att se om det som mätningarna tyder på kan bekräftas. De ska bland annat räkna ut hur mycket skeppets övre respektive undre del väger och hur stor skillnaden är.

Vasa sjönk 1628

  • Regalskeppet Vasa byggdes under 1620-talets senare hälft och gjorde sin jungfrufärd den 10 augusti 1628. Efter en mycket kort färd sjönk skeppet i Stockholms hamn. Först 333 år senare, 1961, kunde fartyget bärgas.
     
  • Vasa var ett slagkraftigt krigsskepp på sin tid. Hon kunde, vid en viss tidpunkt, avfyra mer än 300 kg ammunition från sina kanoner på skeppets ena sida. I dag är Vasa ett välbevarat vrak som vittnar om en svunnen tid.

Källa: Vasamuseet