Fordon

Chalmers: Kartlagda nanopartiklar kan ge säkrare vätgasbilar

Nanopartiklar kartlagda av forskare vid Chalmers. Foto: Svetlana Alekseeva
Svetlana Alekseeva. Foto: Anna Wallin
Christoph Langhammer. Foto: Sabina Johansson

Det händer unika saker i varje enskild nanopartikel. Forskningen kan användas för att skapa större säkerhet i vätgasbilar.

Publicerad

De ser lika ut på håll, men är olika var och en. Nanopartiklar är både individuella och oförutsägbara. Det har Chalmersforskare konstaterat efter att ha utvecklat en ny metod för att granska enskilda nanopartiklar.

Mer specifikt har de undersökt hur polykristallina nanopartiklar av palladium beter sig när de kommer i kontakt med vätgas, hur mycket enskilda partiklar kan absorbera.

Och det visar sig att de beter sig olika beroende på hur nanopartiklarna är sammansatta. Den kunskapen öppnar för att välja ut de partiklar som passar bäst för en tillämpning.

Ett exempel är att kunna skapa bättre vätgasdetektorer, som kan bidra till att öka säkerheten i vätgasfordon genom att varna om vätgas läcker ut.

- Våra experiment visade tydligt hur reaktionen med vätgas beror på detaljer i hur nanopartiklarna är uppbyggda. Det var överraskande att se hur starkt sambandet mellan egenskaper och reaktion var – och hur väl man kan räkna på det, säger Svetlana Alekseeva, postdoktor på institutionen för fysik på Chalmers, i en artikel på Chalmers hemsida.

Läs mer:

Forskningen kan bidra till att utveckla nanoteknik och nanomaterial generellt. Nanoteknik används för att utveckla ny elektronik, nya batterier, katalysatorer och i kemi- och bioteknik.

- Nanotekniken i världen utvecklas snabbt, men forskningen inom nanosäkerhet håller hittills inte samma takt. Därför behöver vi få mycket bättre koll på riskerna och vad som skiljer en farlig från en ofarlig nanopartikel, säger Christoph Langhammer, docent vid institutionen för fysik på Chalmers.

Nästa problem är hur man ska framställa stora mängder av de nanopartiklar man vill ha – det är en fråga för annan forskning.

Chalmersforskarna har arbetat tillsammans med kolleger vid Danmarks Tekniske universitet, och resultatet har publicerats i tidskriften Nature Communications.

Metoden de har utvecklat kombinerar elektronmikroskopi och optisk mikroskopi. Ny Teknik har tidigare berättat om hur forskarna använder det optiska fenomenet plasmoner för att se vad som händer i enskilda nanopartiklar.