799 miljarder till väg och järnväg: ”Största satsningen i modern tid”

Regeringens nya infrastrukturproposition har förhandlats fram mellan de två rödgröna regeringspartierna S och MP, samt C och L.

– Det är den största satsningen på infrastruktur i modern tid, säger infrastrukturminister Tomas Eneroth (S) på en pressträff med miljö- och klimatminister Per Bolund (MP).

– Vi ska bygga världens första fossilfria välfärdsland, säger Bolund och framhåller att utsläppen från transportsektorn måste ned kraftigt.

Propositionen sätter de ekonomiska ramarna för underhåll och investeringar för väg och järnväg de kommande tolv åren.

Det finns ett stort tryck från många håll, inte minst kommuner och regioner, på mer pengar till infrastruktur.

Den nuvarande ekonomiska ramen för 2018–2029 omfattar 622,5 miljarder i 2017 års priser. I den nya infrastrukturpropositionen för 2022–2033 föreslås ramen vara 799 miljarder i 2021 års priser. Det motsvarar en höjning på 21 procent.

Därtill beräknas 77 miljarder tillkomma från ban- och trängselavgifter under 2022–2033, som också kan användas till infrastrukturen. Därmed blir totalsumman 876 miljarder.

Tycker olika

Av de 799 miljarder kronorna föreslås 437 miljarder gå till utveckling av infrastruktur. Det kan vara nyinvesteringar i till exempel nya stambanor för järnväg eller nya eller ombyggda vägar, tunnlar och broar.

Per Bolund säger att det ger utrymme för att "färdigställa Norrbotniabanan" som när den är komplett ska gå täcka in sträckan mellan Umeå och Luleå.

Hur pengarna ska användas kommer att anges närmare i den så kallade nationella planen. När riksdagen klubbat de ekonomiska ramarna, ska Trafikverket ta fram förslag på en nationell plan med konkreta projekt som ska prioriteras de kommande tolv åren. Planen ska gälla från år 2022 och beslutas av regeringen.

Av de 799 miljarderna ska också 197 miljarder gå till drift och underhåll av väg och 165 miljarder till drift och underhåll av järnväg.

Det är en ökning med 40 miljarder för järnväg och 33 miljarder för väg, enligt pressmeddelandet.

I förhandlingarna om propositionen har, enligt uppgift till TT, MP kämpat för pengar till järnväg och C och L för pengar till väg.

Den stora frågan blir nu hur långt höjningen av den ekonomiska ramen räcker och vad som ska prioriteras i den kommande nationella planen. Tomas Eneroth trycker hårt på att att kostnadskontrollen måste vara hård, höjningar av ramen får inte den effekt de borde om byggnotorna skenar.

Regeringen och Centern vill se nya stambanor för höghastighetståg från Stockholm till Göteborg och Malmö. Liberalerna anser att det finns viktigare satsningar, till exempel förbättringar för arbetspendling.

Därför finns det i infrastrukturpropositionen inga nya besked om hur mycket nya stambanor får kosta eller i vilken takt de ska byggas.

Räcker pengarna?

I januariavtalet mellan de fyra partierna står att nya stambanor ska färdigställas. Men hittills är bara tre delsträckor beslutade. De finns med i den nuvarande nationella planen och bygget av dem beräknas kosta 71 miljarder kronor fram till 2029.

Det helhetsförslag på nya stambanor som för några år sedan förhandlades fram av staten, kommuner och regioner i den så kallade Sverigeförhandlingen kostar enligt Trafikverkets senaste bedömning 295 miljarder kronor.

Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S) sade till TT i tisdags att de ekonomiska ramarna som föreslås "ger en ganska tydlig fingervisning om hur vi ser på byggandet av stambanor."

Men L:s ekonomisk politiske talesperson Mats Persson bedömer att Trafikverket kommer att vilja lyfta fram andra angelägna objekt runt om i Sverige.

– Det innebär att de nya etapperna av stambanor kommer att komma längre fram i tiden, sade Persson i tisdags.

Slits snabbare

Trafikverket har i sitt underlag till propositionen betonat vikten av att underhålla och förbättra det väg- och järnvägsnät som finns, i stället för att satsa på nya projekt. Trafikverket har också pekat på att den nuvarande ekonomiska ramen inte räcker för att upprätthålla dagens funktionalitet på vägar och järnvägar.

Till exempel uppgav myndigheten att 63 procent av det statliga vägnätet är byggt före 1970. "På vägsidan går nedbrytningen allt snabbare, och både det låg- och högtrafikerade vägnätet försämras successivt", står det i underlaget till regeringen.

Samtidigt stiger kostnaderna för planerade investeringar och underhåll snabbare än beräknat.

Trafikverket uppgav också att om den nuvarande ekonomiska ramen höjs från 622,5 miljarder till 747 miljarder kronor, det vill säga 20 procent, så skulle pengarna räcka för att upprätthålla vägnätets och järnvägens funktionalitet, samt till investeringar som redan är beslutade och fått en prislapp i nuvarande nationella plan för infrastrukturåtgärder.

Men pengarna skulle inte räcka till några nya investeringsprojekt, enligt Trafikverket.