Energi

Tryckvågor ska ge billig fusionskraft

Tryckvågor som alstras av ljudet från 220 kolvar som samtidigt slår i en reaktor ska ge bilig fusionskraft.

En kanadensisk uppstickare i fusionsbranschen kammade nyligen hem dryga 60 miljoner kronor i riskkapital. Målet är billig fusionskraft med hjälp av ljudvågor.

Publicerad

Med de färska pengarna i ryggen drar det kanadensiska riskkapitalföretaget General Fusion igång arbetet med att bygga en testreaktor där fusion åstadkoms med en hittills oprövad teknik. Går det vägen blir nästa steg en reaktor på 100 megawatt som kan anslutas till kraftnätet. Allt på nio år. Det är snabba puckar i en bransch där arbetet med Iter, den internationella experimentanläggningen för fusionskraft, startade år 1985 och beräknas vara klart år 2016 .

Men det är inte tidsaspekten som är det mest anmärkningsvärda, utan prislappen. Om kostnaden för Iter beräknas till 100 miljarder kronor uppges den nya tekniken kunna realisera drömmen om den rena energin för 3,5 miljarder kronor. Knepet uppges vara extremt synkroniserade ljudvågor, alstrade av 220 datorstyrda kolvar som slår på en sfär fylld med en flytande blandning av litium och bly. Ljudvågorna träffar ett plasma som skapats i mitten av en kavitet som bildas när den smälta metallen snurras runt. Kraften i ljudvågorna får plasmat, som består av väteisotoperna deutrium och tritium, att slås ihop till helium. Vid fusionen frigörs en skur av energirika neutroner som fångas upp av den flytande metallen, vars temperatur skjuter i höjden.

Temperaturökningen tas till vara i en värmeväxlare. Hälften av värmeenergin används för att bilda ånga, som precis som i dagens kärnkraftsverk kan driva en turbin som i sin tur driver den generator som producerar el. Den andra hälften ska användas för att ladda om de pneumatiskt styrda kolvarna inför för nästa stöt. Målet är en stöt i sekunden.

General Fusions idé bygger på ett koncept, Linus, som utvecklades vid US Naval research laboratory i Washington på 1980-talet. Men eftersom forskarna inte kunde hitta ett sätt att komprimera plasmat tillräckligt snabbt övergavs den.

- Jag brukar inte bry mig om alla besynnerliga idéer inom det här området, men den här fascinerar mig verkligen, säger Ken Fowler, professor emeritus i plasmafysik vid Berkeley university i Kalifornien och nestor in om fusionsteknik, till Technology Review. Enligt uppgifter på tidningens webb har han analyserat det nya sättet att åstadkomma fusion, och inte sett något som inte skulle kunna fungera - i alla fall inte i teorin.

- Vem vet, de kanske kan klara av det, säger han.

Företaget har nu patentsökt delar av tekniken, och inlett ett samarbete med det stora amerikanska statliga energiforskningslabbet i Los Alamos i New Mexico. Projektet har även fått ekonomiskt stöd av den kanadensiska staten.

Förnybar energi

Fusionsenergi är energi som bildas när lätta atomkärnor slås samman. En form av fusion, alltså sammanslagning, är när en kärna av tritium slås ihop med en kärna av deuterium. Då bildas en heliumkärna och en neutron och dessutom frigörs energi. Både tritium och deuterium är väteisotoper.

Fusionsenergi är en förnybar energikälla eftersom det finns gott om deuterium i havsvattnet. Tritium kan skapas i en fusionsreaktor med hjälp av litium samtidigt som man producerar el.

Källa: Nationalencyklopedin