Skarp kritik mot stopplag för högre energikrav

Kommuner ställer ibland högre krav på nya bostäders energieffektivitet än vad som är minimikravet enligt Boverkets byggregler. Det har flera byggbolag klagat på och ledde till att regeringen tillsatte en utredning. Björn Hedlund fick uppdraget att leda arbetet.

Under tisdagen överlämnade han sitt förslag till regeringen. Efter att enkätundersökningar har genomförts bland kommuner, byggbolag, bostadsföretag och byggmaterialproducenter har utredningen kommit fram till att kommunernas särkrav leder till 10-15 procents ökade byggkostnader.

Han föreslår därför en stoppbestämmelse i plan- och bygglagen som innebär att kommunen inte får ingå ett genomförandeavtal som innehåller högre krav på tekniska egenskaper än vad som gäller enligt plan- och bygglagen.

Men uträkningen och förslaget får skarp kritik, bland annat av regeringens egna experter.

I ett särskilt yttrande skriver Ola Göransson på miljödepartementet och Per Högström på näringsdepartementet att de inte kan ställa sig bakom förslaget om en stoppbestämmelse. De anser att kommunernas arbete med hållbar utveckling bör underlättas i stället för att hindras, samt att utredningen borde ha analyserat vad sänkta energikostnader innebär för boendeekonomin.

Liknande invändningar har Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, som menar att förslaget kommer att hämma Sveriges arbete med energieffektivt byggande. "Utredningen ställer sig förvånansvärt oförstående till lokalt klimatarbete" skriver Anna Eklund på SKL i ett särskilt yttrande.

Även Passivhuscentrum Västra Götaland är kritiskt till utredningens förslag och tycker att ambitiösa kommuner ska få fortsätta att ställa hårdare krav "så länge de nationella byggreglerna är så pass svaga som de är i dag."

Sammanslutningen Klimatkommunerna, som bland annat består av Stockholm, Malmö och Lund, tycker att förslaget innebär ett straff för dem som jobbar aktivt för en energieffektiv bebyggelse.