Energi

Pyrolys återvinner kläder

Kläderna vägs före pyrolys. Foto: Stena Metall
Kläderna vägs före pyrolys. Foto: Stena Metall
Rester med aska och metalldelar från kläder efter pyrolys.
Rester med aska och metalldelar från kläder efter pyrolys.
Metalldelar som blir kvar efter pyrolys av kläder.
Metalldelar som blir kvar efter pyrolys av kläder.

Gamla jeans med blixtlås och nitar, eller en behå med bygel. Återvinning av kläder är en utmaning eftersom de ofta innehåller metalldelar. Stena Metall har gjort försök med pyrolys.

Publicerad

Stena Metalls forskningsverksamhet använder pyrolys, torrdestillation, för att testa återvinning av föremål där både metaller och plaster ingår. Men tidigare i år bestämde man sig för att också prova hur metoden fungerar för att återvinna textilier med metalldelar.

-Det gick väldigt bra. Det är svårt att göra något vettigt av det här materialet, och en tanke kom upp att vi skulle använda pyrolys, säger Jonas Christeen, projektledare.

Ett klädföretag skänkte ett par kilo osålda kläder, bland annat jeans, behåar och kläder med nitar. De hanterades sedan i en pyrolysprocess, som innebär att materialet hettas upp till mellan 300 och 400 grader i en syrefri miljö.

Textilierna bryts ned till gas, som sedan kyls och bildar en olja som kan återvinnas. Metalldelarna oxideras inte som när kläder bränns upp, utan hålls intakta och går att samla ihop efter pyrolysen.

Metoden har bara ett problem, som Jonas Christeen ser det.

-Jämfört med förbränning är det dyrt med pyrolys. I dag finns inga kommersiella pyrolysanläggningar för textilier. Teoretiskt sett skulle det gå jättebra att hantera textilier så här, men det kan bli svårt att hitta ekonomi i metoden.

I Sverige konsumerar varje person i genomsnitt 15 kilo kläder och textilier per år, enligt Naturvårdsverket. Merparten, cirka åtta kilo, går till förbränning när de är uttjänta. Endast tre kilo återanvänds till exempel på second hand-marknaden eller av välgörenhetsorganisationer.

En av de omständigheter som gör att så mycket textilier inte återvinns är att nya kläder och textilier är väldigt billiga. I dag finns heller inget producentansvar för kläder och textilier, som det finns för bland annat batterier, elektronik och förpackningar.

Förra året kom en ny nationell avfallsplan i Sverige. Där pekas textilåtervinning ut som ett av de prioriterade områdena. Man konstaterar också att det behövs ny teknik för att klara det.

Företaget Renewcell har utvecklat en metod för att återvinna textilier i en kemisk process där man får en slags massa, som sedan används för att tillverka ny viskos. Ny Teknik skrev om metoden förra sommaren när den testades på KTH Greenhouse Labs.

Företagets plan är att bygga upp en pilotanläggning i Vänersborg som kan starta 2014.

Pyrolys kan användas för många olika sorters återvinning, men det finns i stort sett inga anläggningar för det. Ett undantag är företaget Scandinavian Enviro Systems, som bygger upp en anläggning i Åsensbruk i Dalsland för återvinning av bildäck genom pyrolys. Företagen utvinner både olja och kimröck av uttjänta däck i en metod Ny Teknik har skrivit om. Anläggningen i Dalsland ska starta i år, enligt företaget.