Flaskor, mjölkpaket och tidningar. Att lämna förbrukade varor till återvinning har blivit en självklarhet för miljömedvetna konsumenter. Men avlagda kläder är ett bekymmer. Tygerna orsakar stora miljöproblem vid tillverkningen och det saknas teknik för att återvinna dem. I dag går kasserade textilier till förbränning, ett resursslöseri som nystartade KTH-avknoppningen Renewcell vill stoppa.

– Vår process omvandlar bomull och viskos till en massa som man kan tillverka ny viskos av. Det är unikt, säger Gunnar Henriksson, professor i träkemi och delägare i bolaget.

Både bomull och viskos består liksom träd av cellulosa. Renewcell utnyttjar dels massaindustrins metoder för att utvinna cellulosa ur träd, dels nya processteg. Några är patenterade, andra patentsökta (se faktaruta).

Än så länge utvecklas och verifieras metoden på nyöppnade Greenhouse Labs på KTH, där unga företag får tillgång till moderna labb. Vid Ny Tekniks besök visar forskarna hur en sönderklippt vit bomullströja förvandlats till ett klet som påminner om tapetklister – textilmassa.

Snart ska processen skalas upp. Företaget har tecknat en avsiktsförklaring med Vänersborgs kommun och teknikparken Innovatum i Trollhättan om att bygga en pilotanläggning i Vänersborg. Satsningen är på cirka 20 miljoner kronor, och testanläggningen ska vara i drift i början av 2014, om allt går enligt planerna.

Därefter vill företaget bygga en industriell anläggning som kan ta emot insamlad textil från hela Skandinavien, en investering på hundratals miljoner kronor. Det är höga ambitioner för ett litet nystartat bolag. Bakom visionen står Malcolm Norlin, tidigare huvudägare till Domsjö Fabriker som i fjol såldes för 340 miljoner dollar till indiska Birla.

Förutom finansiering måste ytterligare två villkor uppfyllas för att satsningen ska lyckas. Anläggningen måste få tillgång till insamlade kläder till låg eller ingen kostnad. Och det måste finnas kunder som vill köpa återvunna textilfibrer.

– Vi har pratat med stora textilköpare som exempelvis Lindex, Ikea och H&M, och de har visat intresse, säger Mikael Lindström, professor i massateknologi och delägare i Renewcell.