Petnoga när skrot blir till specialstål

Kapade rörändar, sågklingor och odefinierbara metallbitar ligger huller om buller. Skrothögarna ser inte så välordnade ut på den enorma råvarugården. Men vartenda föremål ligger noga sorterat i rätt hög.

– Man ska egentligen inte kalla det för skrot. Det här är värdefulla råvaror, säger Johan Wiklund, chef för inköp och logistik på Sandvik Materials Technology.

Cirka 80 procent av råvarorna som matas in i företagets smältverk är återvunnet material, en ökning med fem procentenheter sedan år 2008. Stålskrot fraktas från hela norra Europa till Sandviken, 3 000 ton per vecka i snitt. Lika mycket återmatas från företagets egen tillverkning, exempelvis rester från svarvning och borrning.

Fördelen med återvunnet materialet är att priset är lägre jämfört med råvaror direkt från gruvorna.

– Fast hur mycket billigare är lite av en affärshemlighet, säger Johan Wiklund.

Företaget tillverkar cirka 300 olika sorters specialstål med skrotet som huvudingrediens. Varje stålsort har sitt eget unika recept som måste följas noggrant. Annars kan resultatet bli en ”bomsmälta”, som måste kasseras. Det kan räcka med att ett ämne i skrotet avviker någon ppm, vilket motsvarar något ynka gram per ton. Kostnaden för sådana feldoseringar avslöjas inte, inte heller hur ofta det inträffar.

– Men vi har minskat bomsmältorna till en tredjedel jämfört med för fem år sedan, säger Johan Wiklund.

Orsaken är att företaget har förbättrat hanteringen av det återvunna materialet. Sorteringen av rester som återmatas från Sandviks egen tillverkning har blivit mer noggrann tack vare utbildning av personalen och fler kontroller. Varje lass rostfritt skrot som anländer analyseras ner på ppm-nivå i labbet som ligger granne med råvarugården.

Det återvunna materialet delas sedan in i 90 olika kategorier som förvaras på varsin plats. Ett par personer arbetar med att optimera recepten för att kunna tillsätta så mycket returmaterial som möjligt.

Smältan måste fortfarande spetsas med nya råvaror till cirka 20 procent, exempelvis legeringsmetallerna nickel, molybden och krom.