Kärnkraften måste betala nytt elnät

Elnäten runt kärnkraftverken är dimensionerade för den elproduktion som verken byggdes för. Redan med dagens ökade reaktoreffekter är det problem med ledningarna runt verken. Ytterligare effekthöjningar de närmaste åren, och planer på nya block med ännu högre effekt, kräver kraftigare elnät.

- Vi måste kunna härbärgera de nya blocken, säger Sture Larsson på Svenska kraftnät.

- Om vi inte hinner med kan vi inte producera den nya kärnkraftseffekten.

På Svenska kraftnät är man bekymrad över situationen. Eftersom det tar mellan fem och tio år mellan beslut om nya ledningar och driftstarten, måste resurser till redan nu, hävdar Sture Larsson.

- Då måste kärnkraftverken vara med och finansiera utbyggnaden, säger han.

- Samtidigt måste vi kunna överföra femton terawattimmar ny vindkraft, och ersättningskraften för vindkraften när det inte blåser. Och kunna kompensera om ett stort kärnkraftblock faller bort.

Redan om tio år kommer svenska kraftverk att producera ett elöverskott på 20 till 30 terawattimmar, som också måste ta vägen någonstans. Exempelvis exporteras över sundet till övriga Europa. Det kräver förstärkningar av ledningarna som går norrifrån och söderut.

- Det bästa skulle vara att bygga ny kärnkraft så långt söderut som möjligt, säger Sture Larsson. Men Barsebäck kan vi ju glömma.

Den nya situationen ställer också högre krav på stabilitet i elnätet. Ett litet fel får inte föra med sig stora konsekvenser då kraftverken slås ut av en dominoeffekt och hela nätet kollapsar.

Förutom nya ledningar kräver det nya ställverk, snabbare bortkoppling av fel samt utrustning för att minska effektförluster i systemet (reaktiv faskompensering).

- Det är också rimligt att ha en flexibilitet i förbrukningsledet, säger Sture Larsson.

Med ”smarta nät” kan man påverka förbrukningen genom att koppla bort viss elanvändning då elproduktionen eller elöverföringen inte räcker till.