Hårda krav väntar svensk kärnkraft

Nästa år kommer Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM, begära att oberoende nödkylningssystem ska finnas på alla svenska kärnkraftverk. Reaktorerna ska kunna kylas under lång tid efter en allvarlig olycka. Industrin får sannolikt flera år på sig att bygga om för att klara de tuffa kraven.

– Det kommer att bli krav på att de ska fungera under lång tid, i flera veckor eller månader, men inget är beslutat än, säger Wiktor Frid, som är expert på reaktorteknik vid SSM och ska leda handläggningen i ärendet.

Om all elkraft faller bort vid någon extrem händelse är tanken att systemet genast ska gå i gång och därigenom minska risken för härdsmälta.

Forskning har tidigare visat att det finns säkerhetsfördelar med extra kylsystem. En härdsmälta kan behållas kvar i reaktortanken och genomsmältning stoppas. Samtidigt aktualiserades behovet av oberoende vattenkylning av den allvarliga händelsen på Forsmark 1 sommaren 2006, då elavbrott uppstod.

– Vi var på väg att fatta beslut om att kräva ”extra vattenkällor” strax före Fukushima. Men katastrofen och dess förlopp innebar nya tekniska förutsättningar att ta hänsyn till, säger Wiktor Frid.

Röster inom kärnkraftsindustrin, bland annat inom Vattenfall, som Ny Teknik varit i kontakt med, säger att man välkomnar åtgärden. Kostnaden bedöms uppgå till några hundra miljoner kronor per reaktor eller till uppåt en miljard kronor per kärnkraftverk.

En industriföreträdare ifrågasätter dock om alla svenska reaktorer är i behov av ny utrustning. Oskarshamn 1 har en hjälpkondensor, som kan nödkyla härden i fyra timmar vid en stationsblackout. Även vid Ringhals 1 finns en typ av oberoende kylsystem.

Oberoende kylsystem som liknar de som SSM kommer att begära finns vid några tyska kärnkraftverk, exempelvis Gundremmingen.