Energi

Här fångar kamerorna jordbävningen i Nepal

Det är trångt på de öppna ytorna i Katmandu efter den stora jordbävningen i Nepal. Majoriteten av invånarna vågar inte återvända hem av rädsla för nya ras. En svensk hjälpinsats är på gång.

Publicerad

Trötta och förtvivlade människor kurar ihop sig i tält och under presenningar i huvudstaden. Parker, fotbollsplaner och rondeller är några av platserna som förvandlats till provisoriska läger för tusentals Katmandubor.

Govinda Neupane är landchef för Nepal på organisationen Individuell Människohjälp, som arbetar med långsiktigt bistånd i många länder. Han berättar för TT om hur rädslan på nytt tagit ett grepp om befolkningen efter ett kraftigt efterskalv med magnituden 6,7.

– Det är fortfarande kaos på många platser. Experterna säger att efterskalven kan fortsätta i upp till fyra dagar, så jag tror inte att någon här kommer att våga sig hem innan dess.

Maten i det här området har inte börjat ta slut - än - och de som förblivit utomhus befinner sig i vädrets våld.

– Det är väldigt varmt på dagen och folk söker skydd från solen, men på kvällarna blir det snabbt kyligt och regnet hänger hela tiden i luften, säger Röda Korsets talesperson Mark South och beskriver stämningen i Katmandu som "skrämd".

Katastrofen har tärt hårt på landets medicinska resurser, men de första planen med utländsk hjälp har landat i Nepal.

Från Sverige åker ett sök- och räddningslag, 60 man och tolv hundar, på måndagen. De anländer natten till tisdagen och får räkna med att arbeta under svåra och farliga förhållanden. Många av de raserade byggnaderna i Katmandu var illa konstruerade och det finns fortsatt risk för ras. Samtidigt har många vägar till omkringliggande byar skurits av på grund av jordskred.

– Den stora utmaningen i sådana här situationer är logistiken, att kunna få tillgång helt enkelt, säger Christian Di Schiena, biträdande enhetschef för insatser på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), till TT.

Den svenska hjälpstyrkan har tillräckligt med materiel och förnödenheter för att vara självförsörjande i två veckor. Flest personer räddas dygnen direkt efter en jordbävning men hopp finns även senare, påpekar Christian Di Schiena:

– På Haiti var det folk som klarade sig i upp till tio dagar.

Den svenske upptäcktsresanden Johan Ernst Nilson befann sig i Himalaya längs en led till baslägret vid Mount Everest när skalvet inträffade.

– Vi var i en liten stuga i ett kloster när vi kände att allt började skaka. På tio sekunder kastade vi oss ut medan väggarna rasade. När vi vände tillbaka såg vi att det låg stora stenbumlingar i sängarna där vi hade sovit, säger han till TT.

På söndagen befann han sig i Namche Bazar, där ett efterskalv fick alla invånare i den lilla byn att fly upp i bergen.

– Det är folk i tält över hela bergen här. Skolor, sjukhus och allt har utrymts och drivs i tält. Folk är väldigt rädda. Många har familj i Katmandu, men det är jättesvårt med kommunikationerna.

Över 2 400 personer har mist livet i jordbävningskatastrofen, en siffra som befaras stiga.

Jordbävningsteamet

  • Det svenska jordbävningsteamet består av människor som till vardags arbetar inom räddningstjänst eller sjukvård samt privatpersoner som har tränat sina hundar för räddningsinsatser.
  • Gruppen är specialutbildad för att söka och rädda människor i kollapsade konstruktioner, till exempel efter en jordbävning. Teamet kan till exempel hitta och ta loss människor ur rasmassor, stabilisera och forcera byggnadsdelar samt stabilisera patienter medicinskt.
  • För att inte belasta det katastrofdrabbade landet kan styrkan vara självförsörjande i minst tio dagar.
  • Formellt heter gruppen Swift Usar (Swedish International Fast response Team – Urban Search And Rescue) och organiseras av MSB, Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap.
  • Här kan du se en film från när styrkan övade 2013.