Energi
Han kvittar på elnotan
Varje kilowattimme han matar ut på nätet räknas av från elnotan. Ny Teknik har besökt Staffan Ahlinder, en av Sveriges första nettodebiterande villaägare.
– Här sitter jag och matar ut energi. Det känns roligt att kunna bidra till miljön och klimatet, säger Staffan Ahlinder i Västerås.
Han är nybliven solcellspionjär efter en lång karriär på ABB, där han fortfarande extraknäcker efter pensioneringen. Förutom miljövinsten ser han solkraft som en god affär räknat i kronor och ören.
De sex panelerna på villataket har producerat 410 kilowattimmar sedan de installerades i somras. Drygt hälften har familjen Ahlinder använt för husbehov, vilket syns direkt på elräkningen. Men även överskottet som matas ut på elnätet kvittas från elnotan utan vare sig skatter eller avgifter.
Konceptet kallas nettodebitering och finns sedan länge i Danmark. I Sverige tvekar regeringen – frågan utreds för tredje gången. Men Staffan Ahlinders solanläggning är ansluten till Mälarenergi, ett av flera elbolag som har tröttnat på att vänta och erbjuder den omstridda ersättningsmodellen redan nu.
Tack vare nettodebiteringen räknar Staffan Ahlinder med att sänka sin elkostnad med cirka 1 000 kronor per år. Det ska jämföras med de 25 000 kronor han satsat i solanläggningen, efter bidrag.
– Jag ser det som en årlig avkastning på fyra procent, och det tycker jag är en hyfsad utdelning. Dessutom ökar värdet på huset, säger han.
Vid Ny Tekniks besök tittar solen fram efter en regnskur. Äntligen, Staffan Ahlinder visar hur en liten lysdiod börjat blinka snabbare inne i en garderob. Här sitter elmätaren som blinkar för varje wattimme som solpanelerna producerar. En annan elmätare på husets norrsida registrerar all el som matas in och ut ur huset. Den ”importerade” elen mäts på samtliga tre faser, precis som innan solcellerna installerades. Den ”exporterade” solelen mäts däremot enbart i en av faserna.
Enligt Staffan Ahlinders kalkyl ska anläggningen ge ungefär 1 000 kilowattimmar per år. Fast produktionen ligger hittills lite i underkant – solen har lyst för mycket med sin frånvaro. Annars är villkoren idealiska. Taket har perfekt söderläge, lutningen är 40 procent. Det finns fortfarande fri yta där man skulle kunna klämma in ytterligare tolv paneler för att trefaldiga produktionen. Staffan Ahlinder är sugen. Men han kommer inte att bygga ut solanläggningen förrän regeringen godkänner nettodebitering.
– Det är helt avgörande för att investeringen ska löna sig. Om det kommer ett beslut så ber jag om en offert, säger han.
