Beskedet: De vill bygga 100 mil långa vätgasledningen

Omställningen av energisystemet kommer att kräva massor av ny el. Vindkraft är det som främst lyfts fram av industrin som det snabbaste och billigaste kraftslaget att bygga ut. Men vindkraft är inte planerbar och det finns därför ett behov av att kunna lagra och överföra energin.  

I det sammanhanget brukar vätgas lyftas fram som en lämplig energibärare, inte minst eftersom bland annat järn- och stålindustrin i norra Sverige kommer att behöva stora mängder vätgas för reduktion av malm till järnsvamp.  

Ny Teknik har flera gånger rapporterat om planerna på att bygga en omkring 100 mil lång vätgasledning runt Bottenviken, ett initiativ främst drivet av Luleå Tekniska Högskola (LTU). Vem som i så fall ska bygga ledningen har dock varit en fråga utan svar – tills nu.

100 mil vätgasledning

De svenska och finska systemoperatörerna för gastransmission, Nordion Energi och Gasgrid, presenterar nu konkreta planer på en 100 mil lång vätgasledning som ska gå från Örnsköldsvik till finska Vasa, med en avstickare till Kiruna där gruvbolaget LKAB är verksamt. Projektet är döpt till Nordic Hydrogen Route. 

Aktörerna har identifierat ett vätgasbehov om minst 65 TWh till 2050, som de vill kunna tillfredsställa med gastransporter i ledningen.  

– Men jag tror faktiskt att vi är lite försiktiga när vi säger 65 TWh. Många av aktörerna vi har pratat med har större ambitioner, säger Hans Kreisel, vd på Nordion Energi, till Ny Teknik.

Någon vätgasledning i den här storleken finns inte i drift i världen i dagsläget.

– Ledningen blir en ny global magnet som kommer att locka till sig nya industrier och nya jobb, säger Olli Sipilä, vd för Gasgrid, på en presskonferens.

36 miljarder kronor

Ledningen beräknas kosta 36 miljarder kronor att bygga, vilket i så fall skulle innebära en överföringskostnad om 1–2 kronor per kilo vätgas. Enligt Nordion och Gasgrid är det en faktor 2–4 gånger billigare jämfört med om energin i stället överförts som el i elledningar. 

– Det är en låg kostnad sett till helheten och motsvarar 3–6 öre per kWh, säger Hans Kreisel. 

Beslut om att bygga ledningen har ännu inte fattats. Enligt aktörernas tidsplan ska ett genomförbarhetsbeslut tas 2023–2024. Ett slutligt investeringsbeslut kan därefter tas 2026. Målet är att redan till 2030 kunna sätta sektioner av ledningen i drift och på så sätt få igång en vätgasmarknad. Men vilka sektioner det blir är ännu inte avgjort.  

– Vi ser ett antal aktörer som vill vara i gång till 2030. Men vilka sektioner det kan bli är egentligen alldeles för tidigt att uttala sig om. Det är det vi ska göra i den kommande fasen när vi går in i en dialog med uppströms och nedströms kunder för att försöka hitta formerna för utbyggnaden, säger Hans Kreisel.

122 centimeter i diameter

Ledningen kommer att byggas som ett nätverk med anslutning till vindkraftparker till havs och på land, där rörets tjocklek beror på kraftproduktionens storlek. Själva stamnätet som visas på kartan blir 122 centimeter i diameter (48 tum). Ledningarna ska förläggas under mark och vatten.  

– Många har en bild av att gasledningar byggs ovan mark, men det kommer de inte att göra. Livet kommer kunna pågå som vanligt ovanpå, med jordbruk eller vad det kan tänkas vara, säger Hans Kreisel. 

Själva infrastrukturen med ledningar och kompressorer finns att köpa från hyllan. Aktörerna planerar att använda sig av ett tryck om 50–60 bar, vilket är ett standardtryck i liknande ledningar som används för naturgas i dagsläget. 

– Vätgas är en liten molekyl som gärna tar sig igenom nästan vad som helst. När man konverterar naturgasledningar till vätgas måste man vara noggrann med svetsfogar. Men vanliga klassiska stålrör funkar bra. Teknikutvecklingen framöver kommer främst att ligga på mät- och reglerstationer samt kompressorssidan för att minimera läckaget i systemet, säger Hans Kreisel och fortsätter: 

– Det finns några industrinät för vätgas i drift och en rätt stor vana av att arbeta med vätgas redan i dag. Däremot finns det ingen vana av att bygga så här stora överföringssystem. Jag tror emellertid att det blir rätt okomplicerat ur ett tekniskt perspektiv. Vi måste bara lära oss vilka säkerhetsstandarder vi ska använda oss av, hur längt från en väg som ledningarna kan ligga och så vidare. Men jag misstänker att det blir väldigt likt hur man redan jobbar med metangas, säger han.

Ammoniak för längre sträckor

Aktörerna har övervägt andra alternativ, till exempel elledningar, flytande vätgas och ammoniak, men kommit fram till att komprimerad vätgas är billigast för den sträcka som nu är aktuell. Även om systemet i framtiden kopplas upp mot Centraleuropa för att möjliggöra export av vätgas är komprimering och ledning bästa tekniken, enligt Hans Kreisel. 

– I norra Afrika finns stor potential att producera vätgas. Har man så stora avstånd blir det ofta billigare med fartyg än rörledningar. Men min gissning är att man för de avstånden snarare kommer att titta på att binda ihop molekylerna på tyngre sätt, till exempel som ammoniak, snarare än flytande vätgas, säger han. 

Någon marknadsreglering finns ännu inte på plats. Men Nordion tänker sig att den ska fungera på liknande sätt som andra marknaden: En aktör äger infrastrukturen för överföring, andra aktörer tillverkar och säljer gasen och ytterligare andra köper den.  

– Vi vill ha transparenta investeringar och kostnader samt öppen tillgång till nätet. Vi kommer att utgå från samma låga avkastningskrav som vi har på annan infrastruktur. Det är av ett enkelt skäl. Både uppströms och nedströms investerar producenter för flera decennier framåt. De måste kunna känna sig trygga med att någon inte sitter emellan som flaskhals, säger Hans Kreisel. 

Hur ska ni finansiera projektet? 

– Gasgrid är statligt och vi är pensionsfondsägda. Från vår sida kommer vi att finansiera som vi gör till vardags, via pensionsfonderna. Jag tror att det är oerhört viktigt, för det krävs långsiktiga ägare som har höga krav på standarder, i allt från säkerhet till jämställdhet. De vill vara i den här typen av branscher utan höga risknivåer, säger Hans Kreisel. 

Ni har ännu inte tagit beslut om att genomföra satsningen. Hur stor är chansen att ni gör det? 

– Jag brukar alltid ställa mig frågan hur mycket jag tror på att omställningen av energisystemet kommer att ske. Det fokus man har prövas när det kommer nya kriser. Nu är vi mitt inne i en sådan kris, men ser att det snarare har lett till ett ökat fokus på omställning. Samhället vill använda sig av omställningen för att lindra krisen. Vi är en tydlig del i den omställningen och jag är helt övertygad om att det behöver göras och att vi kommer att göra det, säger han.   

Har Rysslands invasion av Ukraina påverkat era planer? 

– Nja, det har påverkat på det viset att det stärker tanken på vikten av självförsörjning, som har växt fram inom svensk industri under flera år i takt med ökade elpriser. I dag använder stålindustrin mycket importerad kol och det finns mycket olja i industrin. Den här satsningen skulle minska importberoendet, vilket gör det mer attraktivt för politiken. 

Hur ser ni på möjligheterna att få de tillstånd ni behöver? 

– Att få tillstånd och reglering på plats är de stora utmaningarna. Jag tror emellertid att vi har det enklare än på elsidan eftersom ledningarna ligger nedgrävda i marken. Vi behöver inte hugga ledningsgator. Men det är fortfarande ett område där det inte finns ett etablerat regelsystem, säger han. 

Hur upplever du att stödet från politken är för den här typen av satsning? 

– Jag upplever ett väldigt stort stöd. Jag känner mig nästan som en problemlösare för många av de utmaningar vi har i Sverige framöver, framför allt genom att kunna leverera stora mängder energi från nybyggda elproduktionsanläggningar som nästan dubblerar den existerande svenska elproduktionen, säger han.

Farmanbar: Glad och stolt

På presskonferensen deltog även Sveriges energi- och digitaliseringsminister Khashayar Farmanbar (S) samt Finlands näringsminister Mika Lintilä.

– Jag är så glad och stolt över att vara här denna dag som märker startpunkten för Nordic Hydrogen Route. Ni står i centrum för den omställning som måste ske, säger Khashayar Farmanbar men påpekade också vikten av den planerade moderniseringen av elnätet.