Opinion
"Vindkraften inte alls så dyr"
DEBATT. Ekonomen Marian Radetzky och Jonny Fagerström, Föreningen Svenskt Landskapsskydd, hävdade för en tid sedan att subventionerna till Sveriges vindkraft motsvarade sex nya kärnreaktorer fram till 2035. Deras beräkningar fortsätter att dyka upp på olika håll trots att siffrorna slår fel med 250 miljarder och är totalt verklighetsfrämmande, enligt lektor Göran Sidén och Jonny Hylander, professor i energiteknik.
”Vindkraftens subventioner kommer att kosta 300 miljarder kronor fram till år 2035” räknar Radetzky/Fagerström med. Men de räknar helt fel. Ett vanligt argument mot vindkraften är att vinden inte alltid blåser och att vindkraft bara kan vara en del av det svenska energisystemet. Därför krävs energikällor som kan regleras mot efterfrågan, så kallad reglerkraft. Vi vet genom en studie ledd av forskaren Mikael Amelin, KTH, att det är tekniskt möjligt att integrera upp till 30 TWh vindkraft per år i det svenska elsystemet och att variationerna kan balanseras med befintlig vattenkraft. Vår nuvarande planeringsram för vindkraft, 30 TWh, kräver alltså inga kostnader för utbyggd reglerkraft.
Radetzky/Fagerström har också i sina kalkyler räknat med att elcertifikaten kostar 35 öre/kWh men aktuellt pris är 23 öre. De tror också att hela summan för elcertifikat går till vindkraften. Men den får bara en del, kanske 40 procent, medan 20 procent går till skatt och resten går till vattenkraft och biobränslebaserad kraftproduktion. Elcertifikat ska betalas för 70 procent av elförbrukningen. Skulle 40 procent av elcertifikaten komma från vindkraft skulle de totala kostnaderna för stödet till vindkraft bli maximalt 4 miljarder kronor år 2020. Alla andra år fram till 2035 blir det lägre vilket beror på att elcertifikaten bara ska täcka en del av elanvändningen. Andelen - kvotplikten - är olika varje år.
År 2008 var den totala intäkten för elcertifikat 4,7 miljarder kronor. Riksdagen har i år beslutat om en utökning av elcertifikaten. Totalt 25 TWh ny elproduktion från förnybara källor byggs ut och som mest ska 19,5 procent av elanvändningen täckas av certifikat.
En total kostnad fram till 2035 skulle alltså bli cirka 50 miljarder. Det är en avsevärd skillnad från Fagerström/Radetzkis uppgift om 300 miljarder.
Nu har Sveriges och Norges regeringar kommit överens om att de det ska etableras en gemensam marknad för elcertifikat, med start 1 januari 2012. Det förväntas leda till större konkurrens och därmed lägre och stabilare priser.
På sikt skulle det kunna skapas en stor europeisk marknad för elcertifikat vilket skulle vara till stor hjälp för många länder att klara EUs klimatmål. Bygger vi i Sverige mer vindkraft än vi behöver skulle både elenergin och elcertifikaten kunna exporteras.
Ett normalhushåll i Sverige använder cirka 5 000 kWh hushållsström per år. Om hälften av kvotplikten ska täckas med elcertifikat från vindkraft för 23 öre per kilowattimme blir det 90 kronor per år för ett normalt hushåll . Det är en rimlig kostnad för utsläpps- och avfallsfri elförsörjning.
Tillsammans med vattenkraft och biobaserade kraftverk kan vindkraft ge en världsunik elförsörjning för Sverige, utan koldioxidutsläpp eller långlivat kärnavfall.
Göran Sidén, lektor elkraftteknik
Jonny Hylander, professor energiteknik Högskolan i Halmstad
