Opinion
Vattenkraften behöver bättre regler
Småskalig vattenkraft, helt fri från utsläpp, kan vara en betydande kraft att räkna med. Men då krävs kortare, enklare tillståndsprocesser och effektiva stödsystem, skriver två energiexperter.
Det här är en debattartikel. Åsikterna som framförs är skribentens egna.
Intresset för småskalig vattenkraft i Europa ökar. Det finns dessutom en stor och outvecklad potential som kan byggas ut, men intresset att ta tillvara den bromsas av framför allt administrativa hinder. För Sveriges del skulle ett enklare och klarare regelverk kring den småskaliga vattenkraften bidra till att vi uppnår de mål som ställts i olika EU-direktiv.
Nyligen överlämnades en studie, Sherpa, till EU om småskalig vattenkraft. Småskalig innebär kraftverk med en installerad effekt upp till 10 megawatt (MW) enligt EUs definition. Studien bekräftar att den småskaliga vattenkraften inom EU utgör nära tio procent av den förnybara elproduktionen.
Inom EU finns i dag närmare 21 000 småskaliga vattenkraftverk. Ungefär 1 900 av dem finns i Sverige. Totalt producerade den småskaliga vattenkraften i EU under 2006 drygt 41 400 GWh, i Sverige producerades samma tid ungefär 4 500 GWh. Det motsvarar cirka tre procent av den totala elanvändningen i landet. Dessa procent är viktiga, eftersom många av kraftverken ligger i södra Sverige och bidrar till att stabilisera balansen i elnätet.
En stor hittills outnyttjad potential består av nya anläggningar i outbyggda vattendrag och möjligheten att öka effekten i befintliga anläggningar samt att återta driften
i nedlagda små vattenkraftverk. Vattendrag som inte är skyddade av lag borde alltså mycket väl kunna lämpa sig för ny vattenkraft. Med dessa förutsättningar bedömer Sherpa-studien att den småskaliga vattenkraftens elproduktion i EU kommer att öka med runt 25 procent till år 2020. Med bättre förutsättningar kan ökningen bli 50 procent.
I Sverige är motsvarande tillväxttakt 14 procent till år 2020 med oförändrade regler, men skulle kunna bli hela 50 procent med bättre förutsättningar. Det betyder att den småskaliga vattenkraften skulle kunna ge ett mycket viktigt bidrag. Men då krävs förändringar.
Studien visar tydligt att det absolut största hindret för att bygga ut den småskaliga vattenkraften, både inom EU och Sverige, är den långa tid det tar att få tillstånd för om- och nybyggnad. En ansökan är även komplicerad och dyrbar med osäker utgång. Sverige tillhör den grupp länder där det tar längst tid att få en ansökan behandlad. Nödvändiga förändringar måste genomföras så att processen kortas ned.
Det finns också andra hinder. Om befintliga vattenrättsliga tillstånd omprövas ska full ersättning utgå till vattenkraftsägaren vid inskränkningar i verksamheten enligt expropriationslagen. Men enligt Miljöbalken och vattenlagen tvingas ofta ägare till vattenkraftverk att acceptera en produktionsförlust på fem procent. Utan ersättning! Det här är något som förstås skapar osäkerhet. Vid inskränkt produktion av småskalig vattenkraft ska rimligen full ersättning utgå.
DELTA I DEBATTEN
Vill du skriva en debattartikel eller en replik?
Kontakta Ny Tekniks debattsida på debatt@nyteknik.se
Tänk på detta:
• Texten ska vara unik för Ny Teknik.
• Texten ska vara max 4 000 tecken inklusive mellanslag.
• Undvik förkortningar och utropstecken.
• Peka ut och beskriv ett problem eller en lösning, samt hur du eller ni vill lösa problemet eller ta vara på möjligheten.
• Var tydlig med vem du eller ni debatterar med och varför.
• Bifoga gärna porträttbild och ange fotobyline.
En översyn pågår för närvarande av elcertifikatsreglerna och hur de ska fungera i framtiden. Det skapar osäkerhet, eftersom certifikaten i dag ger förnybar elproduktion till ungefär en tredjedel av intäkterna. Signaler från experter i andra länder i Europa tyder på att de kommer att behålla sina stödsystem. Sverige måste göra likadant.
Christer Söderberg, ordförande Sveriges Energiföreningars Riksorganisation
Tomas Söderlund, energikonsult
