”Subventionerad boendeparkering driver på för ökad bilism” 

Ivan Radulovic från Kungliga Automobil Klubben slår fast att ”arbetet för att minimera vägtrafikens miljöpåverkan måste fortsätta med full kraft” (Ny Teknik 29 januari). 

Med det som utgångspunkt och elektrifiering som inriktning kommer han fram till att den viktigaste åtgärden är att se till att det finns tillräckligt med parkering och att den är utrustad med möjlighet att ladda. Ivan Radulovic slutpoäng är att kommuner därför ”måste släppa tankarna på att minska tillgången på boendeparkering. Behovet kommer tvärtom att bli större”.

Givet tangentens riktning är elektrifiering ofrånkomligen viktig, och för att fler ska byta till elbil behövs bättre laddmöjligheter för de cirka hälften av Sveriges hushåll som bor i flerbostadshus. 

Rise utvecklar därför, inom projektet El för ännu fler, ett beslutsstöd för utbyggnad av så kallad publik hemmaladdning. 

Parallellt har bland annat 2030-sekretariatet lagt fram förslag (Ny Teknik 5 februari) för ett mer effektivt främjande av icke-publik laddinfrastruktur. 

Ett skifte till elbilar innebär däremot inte, som Ivan Radulovic hävdar, att behovet av boendeparkering ökar. Elektrifieringen handlar om att ersätta fossilfordon, inte att öka antalet parkerade bilar.

Det är dessutom välbelagt att elektrifiering inte kommer att räcka till för att nå målet om att minska växthusgasutsläppen från inrikes transporter med minst 70 procent till 2030. Det kommer helt enkelt ta för lång tid att byta ut de bensin- och dieseldrivna som i dagsläget utgör nästan 80 procent av alla bilar i trafik i Sverige. 

När regeringen bad Trafikverket att ta fram scenarier för hur vägtrafikens klimatmål kan uppnås, konstaterade de därför, likt många andra, att elektrifiering behöver ackompanjeras med en ökad andel förnybara drivmedel och minskat vägtrafikarbete. Det senare gäller framför allt biltrafiken.

Sambandet mellan boendeparkering och bilism är tydligt. Ju bättre och billigare tillgång till parkering vid bostaden, desto större är sannolikheten att äga och köra bil. En analys från San Franciscos bostadslotteri, i vilken tillgång till boendeparkering i praktiken fördelas slumpmässigt, visade till exempel att byggnader med minst en parkeringsplats per lägenhet har mer än dubbelt så hög andel bilägande som byggnader utan parkering och att de med tillgång till boendeparkering kör bil betydligt oftare än de utan.

Det finns många anledningar till att boendeparkering driver bilism. De låga parkeringsavgifter det vanligtvis innebär sänker kostnaden för att äga bil markant. Parkering i direkt anslutning till bostaden gör det bekvämt att använda bilen även för kortare resor. Och ju mer parkering det finns i närmiljön, desto starkare blir bilnormen, medan förutsättningarna för att lösa vardagen med andra färdmedel blir sämre.

Boendeparkeringar är dessutom ofta orättvisa. Inte bara för att överdimensionerade parkeringar skapar svårtillgängliga och lågkvalitativa stadsmiljöer. Avgifterna täcker sällan kostnaderna. I stället subventioneras de av grannar som inte har bil. Enligt Sveriges Allmännyttas beräkningar kostar till exempel allmännyttans parkeringsplatser i snitt 1 488 kronor i månaden. Medelavgiften är dock bara 273 kronor. Mellanskillnaden på 1 215 kronor är inbakad i hyran och betalas av alla boende – oavsett om de har parkering eller inte.

Slutsatsen om att kommuner bör släppa tankarna på att minska tillgången på boendeparkering är därmed felaktig. För att nå vägtrafikens klimatmål och dessutom minska transportsystemets orättvisor bör kommuner i stället öka sina ansträngningar för att ersätta subventionerade boendeparkeringar med andra sätt att säkerställa tillgänglighet, såsom förbättrade möjligheter för gång, cykel och delat resande. 

Det finns gott om lovande exempel, inte minst i Göteborg där allmännyttan ställer om mobilitetsstrategin för sina 75 000 hushåll, men det behöver ske snabbare och på bredare front än i nuläget. Det må vara bra om folk byter fossilbilar mot elbilar, men det är långt mycket bättre om de byter ut dem mot ett busskort och ett medlemskap i en bilpool. En av flera förutsättningar för att det ska hända är minskad tillgång till subventionerad boendeparkering.

Göran Smith, enhetschef för Mobilitet i transformation, Rise (Research Institutes of Sweden)

Fotnot. Begreppet boendeparkering syftar i texten på den parkering som fastighetsägare tillhandahåller boende inom fastigheten eller i dess närhet, inte specifikt på boendeparkeringstillstånd för parkering på gatumark.

TIDIGARE INLÄGG I DEBATTEN

”Fem förslag till hur det ska bli fler elbilsladdare vid bostäder”

KAK: ”Värna om p-platser – och att det går att ladda där”