”Fem förslag till hur det ska bli fler elbilsladdare vid bostäder”

Det är mycket värdefullt att också Kungliga Automobilklubben nu efterlyser bättre möjligheter att ladda elbilen i anslutning till hemmet (Ny Teknik 29 jan). 

KAK presenterar inga konkreta förslag på hur det ska gå till – men det gör inget, för de kommer här.

1. One stop-shop för ansökningar. I dag söker man stöd för elbilsladdaren hos Naturvårdsverket, medan Boverket ger stöd för den som skaffar elbil och skrotar sin gamla bil, den som skaffar eldriven lätt lastbil söker hos Energimyndigheten … Det är olika ansökningstider, olika frågor som ställs och långa handläggningstider som till slut tar knäcken på till exempel en hantverkare eller småföretagare på landsbygden. 

Inför i stället en gemensam portal för ansökningar, tillåt ansökningar över hela året, håll ansökan till en enda sida och garantera besked inom en månad.

2. Stöd också till markarbete. I dag kan man få stöd för elbilsladdare, men på många håll behövs först ett omfattande markarbete för att få fram tillräckligt med effekt – och då räcker dagens stöd inte till. Resultatet blir en överetablering av laddplatser på ”enkla” ställen vilket är suboptimalt för omställningen. Därför bör det vara möjligt att söka medel för markarbete och den som tar kostnaden för att dra fram nytt nät och ökad kapacitet bör kunna få delar av kostnaden återbetald av andra aktörer som nyttjar utbyggnaden.

3. Hyresmöjlighet. I dag går stöd för laddplatser till aktörer som själva avser äga dessa, men vi ser exempelvis för solceller en framväxande marknad för uthyrning och det bör vara möjligt att söka stöd för sådana lösningar också inom laddinfrastruktur. Det är extra angeläget för hyresfastigheter där många boende stannar relativt kort tid.

4. Tillåt mindre förändringar. I dag innebär mindre justeringar att en beviljad ansökan måste dras tillbaks och göras om, till exempel när man på grund av markförhållanden behöver flytta laddplatsen ett par hundra meter. Det bör kunna ske inom ramen för befintlig ansökan, och tidsramen för att fullgöra projekten bör kunna förlängas utifrån att fordon och laddinfrastruktur ibland dröjer.

5. Avlasta elnätet. Elbilarnas batteri kan med V2G-teknik användas för att balansera nätet, så att fastigheten tar emot el när den är billig och säljer tillbaks till nätet. Det blir en extra intäktskälla för bostadsrättsföreningen eller fastighetsägaren, samtidigt som elnätets effekttoppar kan kapas och nätet stabiliseras. Men i dag kan man inte få stöd för elbilen som energilager

Slutligen:

Hushållens omställning till elbilar handlar inte bara om laddare, utan också om fordonen. Därför är det välkommet att regeringen planerar en förnyad elbilspremie, men den bör inte enbart gå till ett litet antal hushåll i glesbygd. Dessutom måste ekonomin gå ihop – vid årsskiftet sänktes skatten på bensin medan elskatten höjdes, vilket förstås försvårar omställningen.

Detta är inte lösa tankar utan mottagare, utan konkreta inspel till Naturvårdsverket som till den 7 februari önskar inspel om hur icke-publik laddning ska främjas. Vi framför våra förslag och uppmanar KAK och alla andra att ställa sig bakom dem – för en snabb omställning till hållbar mobilitet.

Mattias Goldmann, 2030-sekretariatet