”Stora odlingar inomhus har dålig effektivitet”

Det finns inga hinder att odla mer näringstäta grönsaker som ärtor, bönor och kålväxter i inomhusodlingar, skriver en grupp forskare från SLU i Alnarp i Ny Teknik.

Samtidigt gör de klart att det inte är aktuellt att odla kaloririka baslivsmedel med denna teknik. Det är ett välkommet klargörande, eftersom alltför många har fått uppfattningen att denna typ av odlingar skulle kunna bidra till att föda världen, en uppfattning som understöds av många företag och forskare i denna bransch.

Som Alnarpsforskarna konstaterar så har inomhusodlingar med konstljus hittills använts mest för produktion av kryddväxter och örter som har högt värde och kräver måttligt med ljus.

Skälet till det är uppenbart, den mycket låga effektiviteten. I den nyligen publicerade rapporten "Små gröna blad – inomhusodling ur ett hållbarhetsperspektiv", som jag författat åt projektet Matlust visar jag att kilopriset på dessa grödor ofta ligger mellan 200 kronor och uppemot 1 000 kronor per kilo, samtidigt som energiförbrukningen för odlingen är 30-50 gånger högre en energiinnehållet i de skördade produkterna.

Detta kan jämföras med det vanliga jordbruket som, lite beroende på hur man räknar, producerar ungefär lika mycket energi i form av mat som det förbrukar.

För Ny Tekniks läsare torde det vara uppenbart att omvandla solljus till elektricitet för att driva led-lampor inte kan vara särskilt smart om man beaktar att solceller har en verkningsgrad på 17 procent och led-lampor ungefär 50 procent.

Det betyder att arealen som skulle krävas för att driva inomhusodlingar med solel är många, många gånger större än den areal som sparas genom att odla i flera lager eller vertikalt inomhus.

Att solelen inte finns på vintern gör det hela givetvis ännu mer besvärande eftersom ett av argumenten för denna produktion är just möjligheten att få färska grönsaker på vintern.

Argumentet att inomhusodlingar spar vatten är också ihåligt. När man påstår det har man likställt kommunalt dricksvatten med regn, vilket är två helt ojämförbara kvaliteter. Man kunde lika gärna jämföra det kommunala vattnet med det vatten som rinner igenom vattenkraftverken för att producera nästan hälften av vår elektricitet. Med det räknessättet går det åt många kubikmeter vatten för att producera en enda kruka av basilika.

Att odla mer utvecklade bönor, ärtor och kål i dessa system kommer inte på ett avgörande sätt att förändra detta. Dessa grödor har mycket större krav på ljusintensitet och därmed energiförbrukning. Det är inte för att odlarna är konservativa och teknikfientliga som de inte har byggt inomhusodlingar för blomkål eller gröna bönor, utan för att det är olönsamt.

Tekniken för inomhusodlingar har främst utvecklats för marijuanaodling, men i de länder där man legaliserat denna lägger odlarna om till vanliga växthus eller frilandsodling, i takt med att priset sjunker och konkurrensen ökar.

Gunnar Rundgren,

lantbrukskonsult, grönsaksodlare och författare