”Släng ut gamla metoder men behåll personalen”

Stora delar av industrin har fokus på att skära kostnader. Företagsledningarna pressar neråt i organisationen, vilket bland annat drabbar budget för forskning och utveckling. Samtidigt vill ledningarna se nya och innovativa produkter. Denna ekvation blir så klart svår att lösa men oftast finns potential att förbättra metoderna för utveckling.

Bilmotorer är ett tydligt exempel på vilken skillnad moderna utvecklingsverktyg kan göra. Bränsleförbrukningen för en genomsnittlig bil har minskat mycket kraftigt det senaste decenniet. Detta beror på att den ökade datorkraften i kombination med simuleringsverktyg gör det möjligt att prova ut massor av olika små förändringar i motorn, utan att behöva bygga prototyper. Som ett exempel vet vi att en av de största biltillverkarna tog fram ungefär 1 000 olika virtuella motorer i datorn och jämförde dem. Detta innebär lägre kostnader och har accelererat utvecklingen av deras motorer.

På 1980-talet var detta så klart inte möjligt. Och det var då som många av de ingenjörer som nu är högre chefer i större företag senast arbetade med utvecklingen av nya produkter. De minns säkert att olika leverantörer målade upp visionen av en virtuell produktutveckling, men också att de produkter som fanns på marknaden inte höll måttet. Det största problemet var helt enkelt att datakraften inte räckte till. Den ”superdator” som användes för att ta fram Jas Gripen hade en datorkraft som ryms i en iPad.

Kanske det är förklaringen till att det finns en rätt skeptisk inställning till modern produktutveckling. Att exempelvis simulera flöden tillsammans med hållfasthet, uppfattas som om det vore science fiction, trots att det finns företag som använt detta i ett decennium.

De som är skeptiska är sällan ingenjörerna som faktiskt utvecklar produkterna. Där är kunskapen färskare och man vet vilka metoder som finns. Problemet är att de inte kommer till tals, eller inte själva ryter till.

I stället väljer företagen att möta kraven på kostnadsminskningar med att skära ner personalstyrkan. De som blir kvar ska sedan genomföra samma utveckling som tidigare – med metoder som hunnit bli gammaldags. Det är knappast en optimal lösning för företag som vill fortsätta ta fram innovativa produkter.

Förr var det dyrt och riskabelt att prova något helt nytt, men säkert och relativt billigt att ändra små detaljer. När prototyperna inte längre behöver byggas utan kan konstrueras i datorn så kan utvecklingsavdelningarna prova mer vågade lösningar. Det är också då som det kan uppstå verkligt spännande och revolutionerande nya produkter. Det handlar om att våga.

Peter Slättman, Ansys Sverige