Opinion

Nytt lagförslag hämmar programutvecklingen

Marknaden är väl anpassad efter nuvarande reglering där IT-bolagen och deras anställda inte behöver sluta särskilda avtal om upphovsrätt just därför att regleringen är klar och tydlig; rättigheterna övergår till arbetsgivaren. Foto: Scanpix
Thomas Lindqvist
Peter Ahlström

DEBATT. Utvecklingen av datorprogram i Sverige hotas av ett nytt lagförslag från Upphovsrättsutredningen. Förslaget innebär osäkerhet kring rättigheterna till programmen samt att IT-bolagen tvingas ingå särskilda upphovsrättsavtal med sina anställda.

Publicerad

Upphovsrättsutredningen har presenterat förslag på förändringar som kan medföra stora problem för IT-branschen och gäller rätten till datorprogram som skapas av anställda i företag.

Vad innebär dessa ändringar i praktiken? Svenskt Näringsliv har påpekat att den föreslagna ändringen går ”stick i stäv med den regelförenkling som såväl riksdag som regering eftersträvar för företagare”. Kort och gott innebär förslaget en osäkerhet som kan äventyra både försäljning och vidareutveckling av datorprogram. IT-bolagen kommer att tvingas ingå särskilda avtal med sina anställda för att bland annat reglera de ideella rättigheterna, rätten att göra ändringar i programmen samt omfattningen av rätten att vidareöverlåta dessa.

En nyhet i utredningen är att den ideella rätten, rätten att bli namngiven samt rätten att motsätta sig kränkande behandling av verket, ska stanna hos arbetstagaren. Dessutom får arbetsgivaren inte rätt att göra ändringar i datorprogrammet utan samtycke från arbetstagaren.

Utredaren Jan Rosén utgår från antagandet att den ideella rätten samt rätten att kunna ändra datorprogrammen regleras ”automatiskt” mellan arbetstagarna och IT-bolagen, genom till exempel vaga överenskommelser och underförstådda eftergivanden. Det kan säkert vara så att det inom vissa IT-bolag förhåller sig så men vad blir konsekvenserna för de IT-bolag där frågor om ideell rätt och ändringsrätt inte är underförstått avtalade eller följer av anställningsförhållandet?

Marknaden är väl anpassad efter nuvarande reglering där IT-bolagen och deras anställda inte behöver sluta särskilda avtal om upphovsrätt just därför att regleringen är klar och tydlig; rättigheterna övergår till arbetsgivaren. Och Rosén påpekar också att ”något uppenbart missförhållande eller några påtagliga problem för de anställda under nuvarande ordning har jag inte konstaterat”.

Dessutom kan parterna redan idag ingå särskilda avtal om ändringsrätt, ideell rätt och vidareöverlåtelse om en arbetstagare vill det.

Att upphovsrätten behöver moderniseras och anpassas efter teknik- och samhällsutvecklingen är viktigt och nödvändigt. Men att ändra upphovsrätten inom väl fungerande och etablerade områden är, som vi ser det, ett steg tillbaka. Frågan är om detta förslag ger den ”moderniserande effekt” som utredningen vill uppnå.

Vi tycker det vore riskabelt att förlita sig på att dessa frågor kommer att ”självregleras”. Om regler kring datorprogram som teknisk företeelse är svåra att ”foga in” i den traditionella upphovsrätten frågar vi oss varför dessa inte kan regleras i en särskild lag.

Advokat Thomas Lindqvist

Jur. kand. Peter Ahlström

Advokatfirman Hammarskiöld & Co