Opinion

”Miljöforskningen tar genvägar till önskade resultat”

Fredrik Ardefors VD Svensk Däckåtervinning AB
Foto: Trond Reidar Teigen/ TT
Foto: Tomas Oneborg / TT

DEBATT. Vetenskap har övergetts till förmån för rena hypoteser. Färska exempel på detta är att kobolt i svenska dubbdäck skulle skörda liv i Kongo-Kinshasa och att granulat i konstgräs är den näst största källan till mikroplaster i haven, skriver Fredrik Ardefors, Svensk däckåtervinning.

Däckmaterial har länge varit föremål för en rad kritiska rapporter som flitigt citerats av politiker och debattörer. Liksom alla branscher påverkar vår verksamhet samhället och ska också granskas utifrån vår roll och vårt ansvar. Men samtidigt är det viktigt att även kritiskt granska dessa rapporter för att se hur vetenskapliga de är och hur långtgående slutsatser som kan dras utifrån dem.

Tyvärr ser vi tydliga tendenser att vetenskapligheten överges just inom miljöfrågor. Det finns flera rapporter där det inte görs någon åtskillnad mellan hypoteser och postulat. En hypotes är något som vetenskapligt ska beläggas eller förkastas medan ett postulat är ett grundläggande påstående som inte behöver bevisas. Allt oftare ser vi nu att hypoteser används som postulat för att nå önskade resultat. Man utgår från det som inte är bevisat för att stötta sin agenda.

Prova Ny Teknik – 149 kr
för tre månader


Tillgång till alla låsta artiklar, fördjupande kompendier,
premiumnyhetsbrev, samt e-tidningen.



Kom igång nu →


Förnyas till 299 kr/mån efter din provperiod. Ingen bindningstid. Avsluta enkelt.
Gäller endast nya prenumeranter.



Är du medlem i Sveriges Ingenjörer?

Aktivera ditt konto här