”I stället för elstöd – ge stöd till att investera i elstyrning”

Energipriserna i Europa är mycket höga och volatila, och inga tecken finns på att denna situation kommer att förändras i närtid. Men om man lägger omställningsmöjligheterna i konsumenternas händer istället för att betala ut stöd till ökad elanvändning kan man lindra trycket väsentligt, skriver Johan Söderbom från EIT Innoenergy.

Alltsedan oktober 2021 har europeiska hushåll varit drabbade av höga, fluktuerande energipriser. Och framtiden verkar dyster: De höga priserna är här för att stanna.

Men det finns en uppsida. Även om den nuvarande energisituationen är tuff innebär den också en stor möjlighet att påskynda energiomställningen. Vi behöver heller inte gräva ned oss så mycket i den nya tekniken som man kan tro. Genom att dra nytta av ett antal redan tillgängliga lösningar kan slutkunder bidra stort till att minska koldioxidutsläppen från EU:s energisektor, påverka den ansträngda elmarknaden samtidigt som de sänker sina egna energiräkningar.

Dessa befintliga tekniker bemöter det omedelbara behovet av att erbjuda mer kontroll över individuell elförbrukning och konsumenternas räkningar, samtidigt som de driver elektrifieringen framåt och påskyndar omställningen till ren, fossilfri energi.

Den EU- gemensamma elmarknadsmodellen som idag ifrågasätts, och är under omarbetning, har faktiskt fungerat under den senaste tidens turbulenta förhållanden. Den implanteringen vi har i Sverige med möjlighet till total pristranpasens hela vägen ner till slutkund i sin tur banat väg för nya affärsmodeller och leverantörer som erbjuder timbaserade eltjänster för slutkunder.

Eftersom fluktuerande priser skapar ett incitament för flexibilitet har flera enkla appbaserade energihanteringslösningar, såsom Tibber, Greenely och Ngenic blivit lönsamma för privatkunderna under de senaste månaderna. Förutom besparingar för slutkund anpassar dessa appar också konsumtionsmönster till tillgången på förnybar produktion, vilket möjliggör ytterligare sänkningar av koldioxidutsläppen.

Eftersom energipriserna inte kommer att sluta fluktuera så kommer de affärsmodeller som utnyttjar detta faktum att stanna kvar vilket är helt i linje med de intentioner som ligger bakom elmarknadsmodellen.

Sådana här prismodeller är dock bara användbara när konsumenterna också kan vara flexibla med sin elanvändning. Lyckligtvis är fler och fler av de tyngsta elförbrukarna i hemmet uppkopplade och gå att styra via sin mobiltelefon, anslutna till internet detta gäller inte minst för elbilar och värmepumpar. Det som för bara några år sedan var ganska komplext och ofta företagsspecifika lösningar, är nu allmänt tillgängligt, vilket leder till att allt fler enheter i hemmet kan kopplas upp.

Detta öppnar i sin tur för större överblick, lättare anpassning till prisvariationer och lägre räkningar för hushållens energiförbrukning. Enheter kan ställas in för att automatiskt anpassa förbrukningen efter det aktuella prisläget via energihanteringsplattformar. Det medför också en generellt bättre överblick över den egna elkonsumtionen.

Om bara en mindre del av dessa medel avsattes till att introducera och hjälpa slutkunderna att investera i den nya tekniken så skulle vi snabbt kunna påverka åtminstone pris-spikarna på elen.

Eftersom mer uppkoppling inte längre är dyr eller komplicerad att integrera, kommer det här att utökas till ännu fler användningsområden i hemmet, inklusive andra enheter som tvätt- och diskmaskinernas vattenuppvärmning.

Sverige har kommit lång både när det gäller värmepumpar jämfört med många andra delar av Europa. Vi ser nu en snabb konvertering från gas till el som energibärare för värme. Detta kommer att resultera i en stor, kontrollerbar, ofta wifi-aktiverad belastning som gör den lämplig att integrera genom energihanteringsplattformar..

På samma sätt ser vi också ett snabbt och ökande upptag av elfordon. Deras laddningssystem är extremt väl lämpade för att styra och växla laddningen till de tider när detta är billigast.

Också allt vanligare är de solcellsanläggningar som ingår i det lokala produktionssystemet. Genom dessa kan produktion och konsumtion optimeras för att man ska kunna undvika fluktuerande priser.

Om vi i Sverige tar till vara på den snabba innovation och utveckling som nu sker har vi ett fantastiskt läge för att exportera nya produkter.

Men värmepumpar, elbilar och solceller låter som tekniker som utesluter de som drabbats hårdast av de nuvarande energipriserna: låginkomsthushåll. Det gör det desto viktigare att stödja låginkomsthushåll med tillgång till el.

Vi ser redan i dag att stora summor betalas ut i olika ”elstöd” i Europa inte minst i Sverige vilket naturligtvis lindrar stressen med höga priser. Men om bara en mindre del av dessa medel avsattes till att introducera och hjälpa slutkunderna att investera i den nya tekniken så skulle vi snabbt kunna påverka åtminstone pris-spikarna på elen.

Bostadsstödsystem för att installera el-laddstationer eller byta från gas till värmepumpar finns redan i stora delar av hela Europa. Om man anpassar sådana program så att stöd betalas ut till enheter som dessutom är uppkopplade så att de potentiellt kan bidra med flexibilitet beroende på anslutning av enheter så skulle man lägga kontrollen direkt i konsumenternas händer utan större extra kostnad. Att fördela stöd på detta sätt öppnar dessutom för innovationer och nystartade företag som skapar nya jobb.

Vi ska inte underskatta den enskilda kundens kraft att dra nytta av befintliga teknologier som kan spara pengar. Med tanke på Europas trängande behov av att övergå till ren energi bör strategier som möjliggör både konsumentbesparingar och steg mot ett koldioxidsnålt system gynnas.

Johan Söderbom,

temaledare för smarta nät och energilagring EIT Innoenergy

LÄS MER

Siktar på självförsörjning – med vätgas och vertikal vindsnurra

Ambitionen: Företag kan söka elstöd 30 maj