”Gör som i Norge – inför hyresmodell av laddstolpar för BRF:er”

Det är inte längre en utmaning att få fler att vilja köra elbil. Det verkliga problemet är att laddningen inte fungerar i vardagen, särskilt för den stora grupp människor som bor i flerfamiljshus. 

Trots tydlig efterfrågan, bra tekniska lösningar och ett statligt stöd som på pappret borde fungera går utvecklingen för långsamt. Om Sverige menar allvar med klimatomställningen krävs ett laddstöd som också fungerar i praktiken.

Naturvårdsverket har nyligen gjort en utvärdering av stödet Ladda bilen (pdf) och regeringen har tagit emot remissvaren. Det här är ett utmärkt tillfälle att uppdatera systemet och åtgärda de strukturella brister som håller tillbaka utbyggnaden i flerfamiljshus.

Stödet, som är en del av Klimatklivet, har bidragit till utbyggnaden av icke-publik laddning. Men det är främst anpassat för villaägare. För flerbostadshus är situationen mer komplex – ekonomiskt, juridiskt och tekniskt. Resultatet är att de hushåll med störst behov av delad laddinfrastruktur ofta står utan, trots att tekniken finns.

En färsk undersökning från Demoskop visar att hälften av alla flerbostadshushåll i dag saknar laddare där de bor och skillnaderna är särskilt tydliga mellan olika boendeformer. I hyreshus i storstäderna saknar hela 56 procent tillgång till laddning, jämfört med 45 procent i bostadsrätterna. Samtidigt vill en majoritet att regeringen gör det billigare för bostadsrättsföreningar att erbjuda laddare. Det visar att stödet behöver reformeras – och riktas dit nyttan är som störst.

Norge har tagit ett tydligt ledarskap. Där har cirka 80 procent av flerbostadshusen tillgång till laddmöjligheter – jämfört med cirka 15 procent av svenska bostadsrättsföreningar, och ännu färre hyresfastigheter. 

En nyckelfaktor är att Norge har omfamnat affärsmodeller som bygger på att hyra: leverantören bygger, äger och driver anläggningen – medan fastighetsägaren betalar en månadskostnad. Det minskar investeringsrisken, skapar flexibilitet, och gör det enklare att integrera ny teknik över tid – många av de hinder som i dag stoppar utbyggnad i flerbostadshus.

Ska laddning i hemmet ska bli lika självklar som fiber och sophantering måste stödet spegla behovet. 

Här är tre konkreta reformer regeringen bör genomföra:

1. Inför stöd för hyresmodeller. Fastighetsägare tvekar inför kapitalkrävande investeringar i tekniskt komplexa lösningar. Hyresmodeller sänker trösklarna, skapar långsiktig förutsägbarhet och möjliggör uppdateringar, vilket minskar risken för att fastna i föråldrad teknik.

2. Stötta förberedande infrastruktur. Dagens stöd är kopplat till installerade laddboxar, vilket gynnar punktinsatser snarare än framtidssäkrade helhetslösningar. Även kabeldragning och anslutningspunkter behöver omfattas för att skapa skalbarhet och flexibilitet.

3. Kortare ledtider. Handläggningen tar i dag upp till ett år. Det är inte förenligt med vare sig teknikens takt eller behovet av snabb omställning. En handläggningstid på 30–60 dagar vore rimlig och skulle få stor effekt på tempot i utbyggnaden.

Vi ser redan att företag anpassar sig efter nuvarande stöd på sätt som riskerar skapa sårbarhet. Elektrifieringen får inte bygga på kortsiktiga lösningar. Vi behöver ett stöd som är långsiktigt hållbart, rättvist och träffsäkert.

Laddinfrastruktur är en fråga om Sveriges konkurrenskraft. Utan fungerande affärsmodeller för laddning i hemmet riskerar innovation i smart laddning, energistyrning och vehicle-to-grid, V2G, att gå långsammare. Då tappar vi både fart och attraktionskraft i den gröna industriella omställningen.

Regeringen har nu möjlighet att justera en viktig del av klimatarbetet. Ett reformerat laddstöd kan skapa en mer rättvis och hållbar elektrifriering – som möjliggör teknisk förnyelse, systemeffektivitet och industriell framtidstro.

Margareta Törnblad, vd Aneo Mobility