”Fler p-platser minskar inte utsläppen från biltrafiken”

Det är bra att Kungliga Automobil Klubben (KAK) i en debattartikel (Ny Teknik 29 januari) lyfter behovet av att minska utsläppen och miljöpåverkan från vägtrafiken och några av de hinder som finns på vägen, exempelvis en elfordonsmarknad som växer långsammare än önskat och tandlösa styrmedel från regeringen. 

Riktigt är också att peka på att laddmöjligheter för alla som bor i flerbostadshus behöver förbättras, risken är annars mer tvingande krav från EU, exempelvis så kallad ”Right to charge” (SOU 2024:97).

Problemet med KAK:s inlägg framgår dock när slutsatsen presenteras, nämligen att ”kommunerna och planerande myndigheter måste släppa tankarna på att minska tillgången på boendeparkering” och att behovet av så kallad boendeparkering kommer att öka. Vidare hänvisas till en egen enkät som enligt KAK visar att många av de tillfrågade tycker det är viktigt med egen parkeringsplats för att ladda. Men jämfört med vad?

Om KAK i stället hade gjort beläggningsstudier på parkeringsplatser skulle de märka att det i de flesta områden finns ett betydande överskott på bilparkering avsedda för boende, inte minst i de städer som tillåter och subventionerar boendeparkering på allmän platsmark. 

Kostnaden för att tillföra och underhålla bilparkering bekostas många gånger kollektivt av alla boende i flerbostadshus utöver det som kan hämtas hem genom parkeringsavgifter (se exempelvis Sveriges Allmännyttas mobilitetskalkylator). Detta oavsett om de som bor där äger bil och efterfrågar bilparkering eller ej.

Och om KAK i stället hade gjort en enkät med förvaltande bostadsbolag skulle de märka att ett stort parkeringsutbud, resulterande i en låg betalningsvilja, gör det svårt för fastighetsägarna att få ekonomi i sin parkeringsaffär vilket begränsar deras ekonomiska möjligheter att investera i fler laddplatser.

Klokt är därför att många kommuner i större utsträckning börjar uppmuntra ett mer effektivt nyttjande av befintliga parkeringsplatser framför att ställa mer långtgående krav på att nya tillskapas.

Klokt är också att många förvaltande bostadsbolag tar beslut om att bygga ut laddplatser i takt med att efterfrågan i bestånden uppstår och med ambitionen att varje investering i laddplatser ska kunna nyttjas av så många som möjligt. Därtill att det är de som använder parkeringsplatserna som står för finansieringen. 

Detta är möjligt genom tillståndsparkering och smart reglering av parkeringsplatserna, något som i sin tur möjliggjorts av en snabb utveckling av teknik och tjänster inom området. Med tillståndsparkering följer också fördelen att fler kan nyttja samma parkeringsplats och en högre kostnadstäckning för bilparkering kan uppnås, så att fastighetsägarna utöver fler laddplatser kan investera i annan mobilitet för alla de resor som sker på annat sätt än med egen bil. Exempelvis genom att öka tryggheten i utemiljön, rusta upp cykelparkering, öka incitamenten att resa med kollektivtrafik och att få på plats fler bil- och cykelpooler. 

För lika säkert som att växthusutsläppen från vägtrafiken ska minska, lika säkert kommer det inte räcka med en (för) långsam elektrifiering av fordonsflottan (vilket bland annat lyfts av såväl Klimatpolitiska rådet som IPCC). Roten till utsläppen från biltrafiken är antalet bilresor och antalet bilar varför arbete för att förbättra alternativen behöver premieras framför att sänka tröskeln för mer biltrafik.

KAK må se ett egenvärde i en framtid med fler bilar, men att fler parkeringsplatser skulle bidra till att minimera vägtrafikens miljöpåverkan, det behöver ifrågasättas.

Självklart ska fordonsflottan elektrifieras, men inte genom att motverka annat som är av stor betydelse för omställningen, som fler resor med cykel och kollektivtrafik, mer hållbart byggande och mer hållbar markanvändning i våra städer.

Rasmus Sundberg, konsult trafikplanering, Trivector Traffic

tidigare inlägg i debatten

”Subventionerad boendeparkering driver på för ökad bilism”

”Fem förslag till hur det ska bli fler elbilsladdare vid bostäder”

KAK: ”Värna om p-platser – och att det går att ladda där”