DEBATT
”Framtiden kräver bättre kompetens – nu måste regeringen steppa upp”
Elin Sylwan
DEBATT. Sverige strävar efter en ledande position inom den gröna och digitala omställningen. Men det växande kompetensgapet är ett allvarligt hinder. Medan efterfrågan på utbildade inom naturvetenskap, teknik och matematik har ökat markant har tillväxten av examinerade stagnerat, skriver Naturvetarna, Tech Sverige, Innovationsföretagen och Gröna arbetsgivare.
Det här är en debattartikel. Åsikterna som framförs är skribentens egna.
Naturvetarnas analys av över fem miljoner jobbannonser visar att efterfrågan på
medarbetare med STEM-utbildning (naturvetenskap,
teknik, ingenjörskap och matematik) har tredubblats sedan 2014, samtidigt som utbudet av
examinerade är oförändrat. Om inga åtgärder vidtas kommer kompetensgapet snart
att nå extrema nivåer.
Regeringen har
äntligen insett vikten av en svensk strategi för att stärka kunskap och
kompetens inom STEM-området. Som parter på arbetsmarknaden välkomnar vi det. Sveriges
grannländer arbetar redan strategiskt med STEM och har etablerat nationella
plattformar för att samordna initiativ som omfattar såväl utbildningsväsendet
som näringslivet. Vi hoppas att regeringen låter sig inspireras av detta.
För varje dag utan åtgärder minskar vårt tempo i klimatomställning och digitalisering, vilket på sikt riskerar vår konkurrenskraft.
Miljontals nya
jobb som kräver STEM-kompetens kommer att skapas till 2035, varav 115 000
i Sverige, enligt prognoser från EU:s centrum för utveckling av
yrkesutbildning, Cedefop. Kompetensgapet
är redan stort. En studie från Svenskt näringsliv visar att sex av tio
branscher har svårigheter att rekrytera rätt kompetens för klimatomställningen,
och tre av fyra ser problemet kvarstå till 2045.
Därför
är det minst sagt bekymmersamt att svenska elevers intresse för naturvetenskap
och matematik är lågt jämfört med andra länder. Allt färre söker
naturvetenskapsprogrammet på gymnasiet och antalet högpresterande elever
sjunker, särskilt inom matematik. Enligt TIMSS
nådde 12 procent av svenska elever avancerad nivå i matematik 1995, jämfört med
endast 3 procent vid den senaste mätningen 2019.
Även om
regeringens samlade satsningar på fler utbildningsplatser och höjd ersättning
på naturvetenskapliga och tekniska högskoleutbildningar är steg i rätt
riktning, kommer de inte att sluta kompetensgapet. För att få fler att söka sig till en STEM-karriär krävs stora satsningar
genom hela utbildningskedjan och inte enbart på eftergymnasial nivå.
Regeringen
bör därför:
• Utse
en nationell samordningsfunktion:
Gör som Finland, Danmark och Norge. Utse en myndighet att samordna den
nationella utvecklingen inom STEM för att förverkliga den kommande
STEM-strategins mål. Stat, regioner, kommuner och näringsliv måste dra åt samma
håll.
• Höj
ersättningen per student på STEM-utbildningar i högskolor. Ersättningen per student har minskat i 30
år. Regeringens höjning från nästa år är därför välkommen men alltför blygsam
för att verkligen ge mer lärarledd tid, fler labbtimmar och högre
genomströmning.
• Stärk
STEM-kompetens genom omställningsstudiestödet. Förstärk YH-utbildningar inom STEM och öka
tillgången till specialiserade korta utbildningsprogram på högskolan samt förbättra
avdragsmöjligheter för arbetsgivares investeringar i kompetensutveckling.
• Öka
lärarbehörigheten i hela landet:
Lärarnas behörighet är direkt kopplad till elevernas prestationer, särskilt
inom matematik och No-ämnena. Men behörigheten och kompetensen varierar stort mellan
landets kommuner och långt ifrån alla elever har tillgång till stöd i hemmet.
• Skapa utbildningar som får fler tjejer att
välja en karriär inom STEM.
Könsskillnader på arbetsmarknaden bottnar i könsbundna studieval som börjar
redan på gymnasiet. I somras utlovade utbildningsministern en strategi för att
öka antalet kvinnor som söker sig till techutbildningar, men vi väntar
fortfarande på den. För att kunna öka tillgången på kompetens är det hög tid
att påbörja arbetet med att bredda talangpoolen.
Sveriges
möjligheter att klara klimatmål, digitalisering och en allt hårdare
internationell konkurrens kräver STEM-kompetens. För varje dag utan åtgärder
minskar vårt tempo i klimatomställning och digitalisering, vilket på sikt
riskerar vår konkurrenskraft. Det har Sverige inte råd med.
Petra Malm
Danielson,
samhällspolitisk chef, Naturvetarna
Ana Andric, näringspolitisk expert, Tech Sverige
Joakim
Bourelius,
näringspolitisk expert, Innovationsföretagen
Kristine
Wiklund, expert
arbetsmarknad och kompetensförsörjning, Gröna arbetsgivare
DELTA I DEBATTEN
Vill du skriva en debattartikel eller en replik?
Kontakta Ny Tekniks debattsida på debatt@nyteknik.se
Tänk på detta:
• Texten ska vara unik för Ny Teknik.
• Texten ska vara max 4 000 tecken inklusive mellanslag.
• Undvik förkortningar och utropstecken.
• Peka ut och beskriv ett problem eller en lösning, samt hur du eller ni vill lösa problemet eller ta vara på möjligheten.
• Var tydlig med vem du eller ni debatterar med och varför.
• Bifoga gärna porträttbild och ange fotobyline.