DEBATT

”Vi behöver mer investeringar och FoU för att bryta stagnationen”

3d-modell av en stad.
Sverige – och hela Europa – behöver lägga mer resurser på forskning, teknikutveckling och utbildning inom vetenskap och teknik, menar debattörerna. Bild från Ericssons huvudkontor i Kista.

DEBATT. Hur kunde Sverige och övriga Europa hamna så på i efterkälken i tillväxt och teknik? Ökade satsningar på forskning och utveckling är angelägna, samt skattereformer som främjar investeringar, skriver Saeid Esmaeilzadeh, Mouna Esmaeilzadeh och Nima Sanandaji.

Det här är en debattartikel. Åsikterna som framförs är skribentens egna.

Diskussionen om ekonomisk tillväxt förs ofta med ett kortsiktigt fokus, på till exempel effekten av ränteförändringar och olika budgetar. Det finns en avsaknad av övergripande analys, för att förstå de långsiktiga ekonomiska trender som präglar Sverige och övriga Europa.

På längre sikt är en utveckling mot högre levnadsstandard möjlig i stor utsträckning tack vare tekniska framsteg. Europa har tidigare i historien varit teknikdrivande, men har i detta avseende på senare tid blivit omsprunget av USA. Som resultat stagnerar den ekonomiska utvecklingen i Europa. 

Den svenska ekonomin växer relativt långsamt, enligt Europeiska kommissionens prognoser förväntas Sverige hamna i botten-ligan i Europa sett till tillväxten i år och nästa år. Även Europa som helhet stagnerar. Enligt OECD:s beräkningar kommer Euro-länderna i år enbart att ha en tillväxt på 0,8 procent.

Ekonomin i USA växer dubbelt så snabbt, i Indien sex gånger så snabbt och i Kina sju gånger så snabbt. Det är inte en kortsiktig trend, då stagnation har präglat Europa under det nya millenniet. Mellan 2003 och 2021 växte välståndet per invånare, justerat för inflation, bara med 1 procent årligen i genomsnitt i EU-länderna. 

I Sverige har de reala inkomsterna per invånare vuxit med i genomsnitt 0,9 procent per år under perioden. I Kalmar län har nivån varit så låg som 0,1 procent årlig genomsnittlig tillväxt. I Gotlands, Hallands och Blekinge län har levnadsstandarden ökat med 0,3 procent. Vissa delar av landet har klarat sig bättre, i Östergötlands och Västerbottens län har inkomsterna justerat för inflationen ökat med 1,1 procent årligen. I Norrbottens län med god industriell utveckling har levnadsstandarden ökat med 1,8 procent per genomsnittligt år. 

Stagnationen behöver förstås ses i ett europeiskt perspektiv. Europa ligger inte före i den tekniska utvecklingen eftersom resurserna som satsas på forskning och utveckling är begränsade. Sverige tillsammans med Finland, Tyskland, Belgien och Österrike är de enda europeiska länder som satsar 3 procent eller mer av samlad värdeskapande i ekonomin på forskning och utveckling.

Saeid Esmaeilzadeh, vd Esmaeilzadeh Holding.

 Ökade offentliga satsningar på forskning och utveckling behöver kombineras med skatteavdrag för den privata sektorns satsningar på teknikutveckling.

Inget europeiskt land når upp till USA:s nivå på 3,5 procent. Sverige ligger före andra europeiska länder i detta avseende. Så sent som 2015 var satsningarna på forskning och utveckling högre i Sverige än USA, som andel av BNP. Senaste data för 2021 visar dock att också Sverige har hamnat efter. Sverige och flertal andra europeiska ekonomier har dessutom en skattebörda på över 40 procent av samlad ekonomisk aktivitet, vilket påtagligt hämmar investeringar och tillväxt. 

Mouna Esmaeilzadeh, styrelseordförande Esmaeilzadeh Holding.

När det nya millenniet började hade EU Lissabonagendan som gick ut på att göra unionen till den mest konkurrenskraftiga och dynamiska kunskapsbaserade ekonomin i världen. Det var en ambition som inte uppnåddes. I stället för att ta nya krafttag släpptes helt enkelt ambitionen.

Vi menar att ett första steg är en öppen debatt, att lyfta fram hur Sverige och övriga Europa har hamnat i efterkälken i tillväxt och teknologi. Nästa steg är att fokusera på lösningarna, i form av ökade satsningar på forskning och utveckling, skattereformer som främjar investeringar samt att fler utbildas i stem-kompetenserna (science, technology, engineering, mathematics) som behövs i en tid präglad av snabba teknologiska skiften. 

Näringspolitiken i Sverige behöver fokusera på tillväxtfrämjande strukturreformer över lag och särskilt på hur ökade satsningar på forskning och utveckling kan realiseras.

Nima Sanandaji, vd European Centre Entrepreneurship and Policy Reform (ECEPR).

Ökade offentliga satsningar på forskning och utveckling behöver kombineras med skatteavdrag för den privata sektorns satsningar på teknikutveckling. Medan reformarbetet behöver ske i enskilda länder som Sverige finns också ett behov av en gemensam europeisk tillväxtagenda. Enskilt saknar nämligen de europeiska länderna stordriftsfördelen att tävla med USA, Kina och Indien.

Behovet av tillväxtfinansiering och satsningar på ny teknik behöver därför lyftas på europeisk nivå. Det första steget behöver vara att öppet erkänna att Europa har hamnat i efterkälken, för att sedan söka lösningar på hur situationen kan vändas.

Saeid Esmaeilzadeh, vd Esmaeilzadeh Holding 

Mouna Esmaeilzadeh, styrelseordförande Esmaeilzadeh Holding 

Nima Sanandaji, vd European Centre Entrepreneurship and Policy Reform (ECEPR) 

DELTA I DEBATTEN

Vill du skriva en debattartikel eller en replik?

Kontakta Ny Tekniks debattsida på debatt@nyteknik.se

Tänk på detta:

• Texten ska vara unik för Ny Teknik.

• Texten ska vara max 4 000 tecken inklusive mellanslag.

• Undvik förkortningar och utropstecken.

• Peka ut och beskriv ett problem eller en lösning, samt hur du eller ni vill lösa problemet eller ta vara på möjligheten.

• Var tydlig med vem du eller ni debatterar med och varför.

• Bifoga gärna porträttbild och ange fotobyline.