”Det krävs mod för att minska växthusgaser från byggsektorn”

Sverige växer. Inom tio år kommer vi att vara 11 miljoner invånare. Befolkningsökningen skapar förutsättningar för ökad tillväxt och välfärd, men kräver också stora investeringar i bostäder och infrastruktur. Behovet av nya bostäder beräknas till 535 000 fram till 2026. Därtill har 300 000 lägenheter inom miljonprogrammet ett akut renoveringsbehov.

Oavsett vem som nu bildar regering utgör den här mandatperioden ett vägskäl. Samtidigt som Sverige behöver hundratusentals nya bostäder och ny infrastruktur står vårt samhälle inför en historisk klimatutmaning. Torkan och bränderna i somras visade hur sårbart vårt vardagsliv är för den klimatförändring som redan pågår. Parallellt med att vi bygger fler bostäder och ny infrastruktur måste även utsläppen minska.

Bygg- och anläggningssektorn står i dag för nästan 20 procent av Sveriges totala växthusgasutsläpp och har ett stort ansvar för sin klimatpåverkan. Vi måste vända utsläppstrenden av koldioxid, men byggsektorn klarar det inte själv – det behövs också politiska beslut.

Inom ramen för regeringsinitiativet Fossilfritt Sverige lämnades ”Färdplanen för en fossilfri och konkurrenskraftig bygg- och anläggningssektor” över till regeringen i våras. Målet är att halvera utsläppen redan 2030.

Ska vi lyckas nå en helt fossilfri byggsektor måste vi ha en bred samverkan där alla parter i värdekedjan inkluderas. Framför allt är det viktigt att i tidiga skeden planera och besluta så att man bygger med klimatsmarta lösningar. Om inte kraven finns med i upphandlingen är det högst osäkert att resultatet blir det bästa för klimatet.

Därför måste de 600-700 miljarder kronor som den offentliga upphandlingen omfattar användas på ett sätt som styr mot de klimatmål som riksdagen beslutat om.

Enligt den nationella upphandlingsstrategin ska offentlig upphandling vara miljömässigt ansvarsfull och främja innovationer och alternativa lösningar. Trafikverket ställer redan i dag krav på att reducera klimatpåverkan ur ett livscykelperspektiv i investerings- och underhållsprojekt samt vid upphandling av materiel till järnvägen, som exempelvis sliper och räls. Kraven reglerar vilken reduktion av växthusgaser som ska nås utan att gå in på hur, i syfte att driva på innovationer. Bonus används för att ge incitament för prestationer utöver skallkraven. Detta är en modell som lätt skulle kunna användas av fler.

Det är viktigt att hållbarhetskraven ställs på ett sätt så att alla entreprenörer i möjligaste mån har samma möjligheter att svara på förfrågningar. Sveriges Byggindustrier och Byggmaterialindustrierna ser en stor utmaning och möjlighet att tillsammans med fastighetsägare och offentliga beställare, små och stora entreprenörer, materialtillverkare och konsulter arbeta fram relevanta upphandlingskrav inom miljöområdet.

Den offentliga upphandlingen styrs av politiken och det är deras ansvar att göra den till en motor i klimatomställningen och gynna de företag som går före i klimatomställningen. Vi vill därför att politiker inom såväl riksdag, regioner och kommuner vidtar åtgärder:

• Den offentliga upphandlingen av alla byggnader bör minska utsläppen av växthusgaser i hela värdekedjan inom bygg- och anläggningssektorn med 50 procent till 2030.
• Offentligt upphandlade byggnader bör ha upphandlingskrav som sedan följs upp. Ett sätt att göra detta är att certifiera byggnaderna och ha med klimatkraven där. Seriösa företag ska inte utkonkurreras av dem som fuskar.
• Politikerna måste ge tydliga direktiv till såväl offentlig verksamhet som till offentligt ägda bolag om att kraftigt minska utsläppen av växthusgaser.
• Utveckla upphandlingskriterier kring klimatneutrala och klimatpositiva byggnader och anläggningar i dialog med marknaden.
• Ta beslut om en öppen databas med generiska klimatdata som är livscykelsbaserade, kvalitetssäkrade och representativa för bygg- och anläggningssektorn i Sverige så att det går att jämföra olika anbud. Det skapar rätt konkurrenssituation.

För en tillträdande regering är detta en fråga som måste prioriteras. Varken byggandet av bostäder, infrastruktur eller klimatet kan vänta. Bygg- och anläggningssektorn har som mål att halvera sina utsläpp till 2030 och vara klimatneutrala till 2045. När vi arbetar tillsammans är vi övertygade om att vi kommer att lyckas.

Svante Axelsson, nationell samordnare för Fossilfritt Sverige

Catharina Elmsäter-Svärd, vd Sveriges Byggindustrier

Anneli Kouthfood, vd Byggmaterialindustrierna

Gunnar Hagman, vd Skanska