Opinion

”Den bästa energin är den som inte går åt”

REPLIK. I debatten om vilken värmekälla som är bäst, är fokus satt på att få fram billig energi, inte på att behålla den energi man redan har i sitt hus, skriver Lennart Holm i Bollebygd.

Det är inget fel med fjärrvärme eller värmepumpar, men efter att i några år ha arbetat med värmefotografering av byggnader, så kan jag inte annat än förfäras av vad jag upptäcker i både nya och gamla hus. Från 1970-talet och framåt verkar man ha glömt hur ett hus ska byggas för att kunna behålla värmen.

Att producera 1 kWh värme, oavsett om det är med fjärrvärme, värmepump eller på annat sätt, kostar alltid på ett eller annat sätt för miljön. Sparar man 1 kWh genom att isolera och täta väl, så finns ingen extra kostnad, det är en ren vinst.

Mycket av samhällets och allmänhetens fokus ligger på att få fram ny billig energi men mindre kraft läggs på hur man ska behålla den värme man har i huset. Det är mer fokus på att sätta in värmepumpar och ansluta till fjärrvärme än att se till att husen är tätt.

Man installerar gärna kostsamma tekniska enheter istället för att fundera på orsaken till att värmen försvinner. Antalet energihus och passivhus är försvinnande litet, även om det växer. I sammanhanget kan det vara bra att ha i minnet att omkring en fjärdedel av landets energiförbrukning går till uppvärmning av byggnader. Det är lika mycket eller mer än vad hela transportsektorn förbrukar.

Bilar, flygplan, fartyg kontrolleras regelbundet för att uppfylla samhällets krav, dock inte hus. De byggs utan någon extern kontroll, och den inbyggda självkontrollen som byggföretagen ska stå för, fungerar inte. Undantag finns såklart.

Det krävs ett utomstående, ekonomiskt oberoende kontrollorgan för att kvaliteten skall kunna upprätthållas vid husbyggen, såväl som vid produktion av bilar, fartyg, flyg mm. För byggnader ska Boverkets regler om energiförbrukning följas upp först efter två år. Vad gör man då om det visar sig att huset är dåligt byggt, dåligt isolerat och otätt? River ned kakel och tapeter? Nej, åtgärder blir ofta olönsamma vid den sena tidpunkten.

En bil håller i medeltal 17 år, sedan ersätts den med ny teknik. En byggnad lever i 50-100 år minst, och kan då stå och läcka värme år ut och år in bara för att huset inte kontrollerades vid byggnationen.

För att slippa byggfusk i framtiden måste staten införa en kontroll av lufttäthet och värmetäthet vid nybyggen och större renoveringar. En tryckprovning och termografering är en billig och snabb kontroll som direkt avslöjar brister i konstruktionen och den ska göras på ett tidigt stadium, och ingå som en standardaktivitet i den vanliga byggprojekteringen. Först då kan vi spara energi på rätt sätt.

Lennart Holm, termograför i Bollebygd