”Dags tala i klartext om energiförsörjningen”

Samtliga partier utlovar sprudlande industri, där alla skall beredas möjlighet till arbeten. Om vi för en stund bortser från det ideala och istället ägnar oss till lite verklighet ska vi inledningsvis ha klart för oss att det inte är politiker som skapar jobben. Det är arbetsgivarna som står för den delen.

Politikerna kan däremot ge förutsättningar för industrin att kunna konkurrera på en allt öppnare marknad, och på så vis skapa tillväxt och fler arbetstillfällen. En sådan förutsättning är att industrin har tillgång till stabil och konkurrenskraftig energi.

Flera av våra politiker har lyft fram den tyska energipolitiken som ett föredöme. Detta sedan Tyskland beslutat lägga ner sin kärnkraft till 2020. Redan i dag och innan kärnkraften är avvecklad ser vi effekterna av detta beslut. Som ett brev på posten är Tyskland på väg mot världens högsta energikostnader, ett BNP som pekar mot noll och en industri som flyr till länder med betydligt högre miljöbelastning.

Katastrofalt och kontraproduktivt, både vad gäller syftet med minskad miljöbelastning och med bättre konkurrensfördelar för industrin. Vi ska då ha med oss att Tyskland är ett av våra viktigaste exportländer. Sverige har efter Norge världens renaste elproduktion, dessutom till relativt låg kostnad. Ändå föredrar några partier att följa tyskarnas väg med stormsteg.

På Svenska Kraftnäts hemsida kan man följa produktionskapacitet, flöden och elpriser i realtid. På förekommen anledning, för att föreställa oss hur Sverige ska kunna fungera efter ett liknande beslut som tyskarna tagit, har vi studerat faktiska förhållanden under en längre tid. Följande konstateras; i normalfallet försörjs Sveriges totala elbehov från ca 50 procent vattenkraft och ca 40 procent kärnkraft, resten kommer från värmekraftverk, vindkraft och övrigt. Om vi bryter ut den del som kommer från vindkraft, vilket flera partier anser vara ersättaren till kärnkraft, har denna i bästa fall och under korta perioder levererat ca 8 procent, och i sämsta fall under 1 procent av behovet. Vi noterar även att vid de tillfällen vindkraftsproduktionen varit som bäst, har Sverige exporterat i stort sett motsvarande volym el. Med andra ord har våra grannländer mer nytta av svensk vindkraftsproduktion, än vad Sverige har.

Sett ur detta perspektiv är några av våra politiker skyldiga industrin och dess anställda en logisk och saklig förklaring till hur Sverige ska kunna utvecklas och skapa fler arbetstillfällen, utan ett fungerande alternativ till kärnkraft.

I helgen är det riksdagsval och svenska folket måste få chansen att ta ställning till de förutsättningar respektive parti ger svensk industri.

Det är därför dags att tala klartext, berätta hur ett trovärdigt alternativ till ca 40 procent av svensk elproduktion ska se ut, och vilka kostnader detta ska medföra för industrin.

Eric Anderzon

Svenska Elnätsupproret

Gnosjöregionens Näringslivsbälte (ca 60 mdr i årsomsättning)