ENERGI

Köpenhamnstoppen: Svensk kärnkraft – nej tack

Köpenhamns överborgmästare Sophie Hæstorp Anderse är kritisk till ny kärnkraft i Skåne. Arkivbild.

Den svenska regeringens tankar på ett Barsebäck 2.0 har fått politiker och kärnkraftsmotståndare att reagera på andra sidan sundet.
– Nej tack, säger Köpenhamns borgmästare Sophie Hæstorp Andersen till TT om planerna.
Men det danska motståndet är inte lika starkt som det en gång varit.

Publicerad Uppdaterad

"Vad ska väck? Barsebäck! Vad ska in? Sol och vind!"

Slagorden användes vid ett flertal demonstrationer i Köpenhamn under 1970-talet, och kärnkraftverket var en återkommande konflikt mellan den svenska och danska regeringen under de 30 år som det var i drift.

FAKTA

Undersökningarna

Förra året genomförde analysföretaget Megafon två opinionsundersökningar om danska folkets inställning till att bygga kärnkraftsreaktorer i Danmark.

Frågan som ställdes var: "Hur skulle du rösta om det i morgon var folkomröstning om att bygga kärnkraftverk i Danmark?".

Den första undersökningen gjordes på uppdrag av tidningen Politiken och TV2 i mars 2022. Då svarade 43 procent att de skulle rösta nej och 39 procent att de skulle rösta ja.

Den andra undersökningen i augusti samma år gjordes också för Politiken och TV2, men betalades av Seaborg Technologies, ett danskt företag som utvecklar småskaliga kärnkraftverk.

Då svarade 46 procent att de skulle röstat ja, samtidigt som nej-sidan endast stod för 39 procent.

Den senare undersökningen genomfördes 25–30 augusti i år och frågan ställdes via mejl till Megafons panel där 1 005 personer svarade. Enligt analysföretaget består inte panelen av självrekryterade personer utan det är Megafon som bjuder in personer att delta.

Källor: Politiken, TV2 och Megafons hemsida

Om man frågar Köpenhamns överborgmästare har inställningen inte förändrats, trots att Europa skriker efter energi efter Rysslands storskaliga invasion av Ukraina.

"Har inte en plats i en grön framtid"

– Vi var riktigt glada när man lade ner Barsebäck i Sverige. Det ligger ju som bekant bara några mil från Köpenhamn i en region där det bor över fyra miljoner människor, säger socialdemokraten Sophie Hæstorp Andersen och fortsätter:

– Jag har inte sett några nya lösningar på avfallshanteringen, och det finns fortfarande risk för olyckor och sabotage, speciellt nu när vi lever i en orolig tid, så därför är det fortfarande ett "nej tack" från vår sida. Kärnkraft har dessutom inte någon plats i en grön framtid.

Sveriges regering tog i januari 2022 beslut om att tillåta ett slutförvar för kärnbränsle i Forsmark. Efter att nya regeringen har öppnat för att det ska byggas ny kärnkraft i Sverige har kritik kommit som gäller avfallsfrågan, vilket Ny Teknik har skrivit om. Nya reaktorer kan göra att planerade och befintliga förvar för kärnavfall behöver utökas.

Köpenhamns överborgmästare Sophie Hæstorp Andersen hoppas på en dialog med Sverige angående ny kärnkraft i Skåne. Arkivbild.

Vad kan ni konkret göra för att påverka den svenska regeringen?

– Det här är en hållning som jag delar med den danska regeringen. Det viktigaste är att Sverige för en dialog med oss som part. Sverige och Danmark är varandras viktigaste vänner och därför är en dialog viktig.

Vill förvara avfall i sin källare

Men Danmark är inte längre lika sammansvetsat som det en gång varit i motståndet till kärnkraft.

Pernille Vermund, partiledare för Nye borgerlige, har sagt att hon mycket hellre vill ha ett kärnkraftverk än ett vindkraftverk på sin bakgård, och att hon skulle kunna förvara avfallet i sin källare.

Den danska politikern Pernille Vermund, Nye borgerlige, är positivt inställd till kärnkraft. Arkivbild.

Louise Theilade Thomsen, kommunpolitiker i Köpenhamn för liberala Venstre, har inte heller några synpunkter på ny kärnkraft i Sverige.

– Vi har stor tilltro till att Sverige använder den senaste teknologin. Att Barsebäck ligger nära Köpenhamn bekymrar oss inte, säger hon till Sydsvenskan.

Danskarnas inställning till egen kärnkraft i landet tycks vara på väg att förändras. I mars förra året uppgav 43 procent att de skulle ha röstat nej till kärnkraft om det hade hållits en folkomröstning och 39 procent att de skulle svara ja, enligt en opinionsundersökning gjord av analysföretaget Megafon på uppdrag av tidningen Politiken och danska TV2.

Ett halvår senare genomförde Megafon en ny undersökning med samma frågor. Då svarade 46 procent att de skulle röstat ja, samtidigt som nej-sidan endast stod för 39 procent.

Barsebäck är en symbolfråga

Om man frågar Peter Suppli Benson, Nordenkorrespondent på den danska tidningen Berlingske, har debatten om kärnkraft mildrats efter Rysslands invasion av Ukraina.

– Det finns inte riktig någon diskussion om att etablera kärnkraft i Danmark. Vi har för lite erfarenhet. Men några politiker, och inte minst danskar, pratar om att det kanske är nödvändigt med kärnkraft. Så om Sverige skulle gå den vägen är det nog inte lika många som kommer att tycka att det är dåligt, säger han och fortsätter:

– De flesta vet att det finns ett underskott av el och många danskar tittar i sina plånböcker. Men Barsebäck har länge varit en symbolfråga i Danmark. Så Sverige kan nog ändå räkna med att några kommer att höja rösten om planerna realiseras.